werewolf

när jag åker den röda bussen från telefonplan till rågsved ser jag älvsjöbadet på min vänstra sida. jag tänker att jag aldrig skulle vilja bada där, aldrig i mitt liv. jag mår lite illa när jag tänker på det. det ser ut som ett sånt badställe där det ligger bajskorvar och flyter i poolen. jag badade där när jag var liten, självklart gjorde jag det, flera gånger också, jag var ung och som jag tidigare skrivit så provar man allt när man är ung, man hoppar ner i en pool även fast någon sagt att efraim i 5b en gång bajsat i just den här poolen. man dyker helt hänsynslöst rakt ner i skiten. man reflekterar nästan inte ens över att partiklar av det är bajset med största sannolikhet finns kvar i den här poolen. jag ser killar och tjejer som badar i kiss och bajs men det vet dom alltså förmodligen inte om och det gör det hela jävligt roligt, dom flesta jag ser är rätt gamla också, det är kul, jag skrattar inombords och lyssnar på against me's första skiva, en kickerstjej kollar på mig som att jag är ett cepe så jag funtar på att skalla henne men skiter i det.

jag kommer istället att tänka på hur jag lärde mig simma. bolanda, någonstans i uppland, min morfars landställe, getingar i hela jävla luften, sjukt varmt, gräsmattor som luktar nyklippt, en hammock, en pool, en jävligt mycket fräschare pool än den i älvsjö, för här bor bara rara gamla tanter och farbröder och rara små barnbarn som vet att om trycket blir för stort så kissar man mot ett träd eller en stubbe eller i toaletten snarare än i SWIMMINGPOOLEN, hade det hetat kisspool så hade jag inte ens skrivit det här inlägget, men om det hade funnits kisspoolar så hade nog inte internet funnits överhuvudtaget heller, människan hade varit så otroligt sjuk om världen hade haft kisspoolar att jag inte ens vågar tänka på det.

jag är kanske i 10-års åldern när jag tittar ut över den här poolen, jag gillar färgen, jag kallar den så här i efterhand "medelhavspoolsblå", det suger i magen för varje tanke jag får, jag vet att det är djupt, djupare än alla samtal jag haft, men jag vågar tänker jag, jag vågar simma, men så vågar jag inte riktigt så min kusins dåvarande kille merdad lär mig att simma, han håller i mig så att jag inte drunknar, jag är skräckslagen, men känner mig modig, det tar nog många timmar jag minns inte, flera dagar säkert jag minns ingenting när det kommer till siffror, men till slut förstår jag hur fan man gör och vetskapen om vad jag precis gjort gör mig helt jävla fascinerad och glad och jag minns att jag badade rätt jävla mycket efter det här, i flera år, jag var en badare, men nu bryr jag mig inte längre, jag fattar grejen, vattnet är fint och skönt men palla när det oftast är typ 15 grader i vattnet, så jag är nuförtiden alltså en så kallad "badkruka", jag undrar var krukan kommer in i det här, vad fan har krukan med allt att göra?