Hej! Jag heter Anders Pontonen Bcheszka och jag är här för att gästblogga. Jag kommer inte att skriva om mode eller liknande utan kommer totalt att fokusera på ett område som intresserar mig starkt, nämligen "sex på konstiga ställen". Jag tänker prata lite allmänt kring ämnet men ocksä även gå in i detalj och berätta lite om mina egna erfarenheter i form av en sorts lista, men först; lite information om mig själv!
Namn: Anders Pontonen Bcheszka
Ålder: 32
Kön: Man
Bor: Hornstull
Yrke: Designer
Civilstånd: Gift
Favoritmat: Sushi
Favoritmusik: Deep House
Hobbies: Jogga, vin, samlag
Så till ämnet; Att ha samlag på olika ställen. Man kan ju kalla det lite vad man vill, kanske vill man kalla det att man knullar, kopulerar, samlagar, har sex eller helt enkelt att man "tar på varandra" eller så säger man "feed the horse" som jag brukar säga. Jag är en man i mina bästa år och gillar att ha samlag i olika situationer, inte bara i hemmet med min fru på diskbänken och då är det viktigt att man provar på lite nya saker, därför hade jag tänkt att lista några "konstiga platser" jag har haft sex på. Dom följer här nedan, utan inbördes rangordning.
Konstiga platser jag har haft sex på. Av Anders Pontonen Bcheszka.
1. I en mörk bunker
2. I en regissörsstol
3. I ett sandtag
4. I en chokladask av märket Aladdin
5. Bakom en stor väckarklocka
6. Under ett bord på en fin restaurang
7. På en Macbook pro
8. Mot en vakt på Laroy
9. I en mycket liten flyttkartong
10. Bakom en stor påse gorbypiroger
söndag 30 september 2007
lördag 29 september 2007
hey deuce
jag har varit på skansen och där har jag sett skandinaviska djur. många djur har jag sett. djur i bur. dom var fina men jag tyckte synd om dom på samma gång som jag tyckte att "åh va gullia!"
jag har stått nära björnen, han var på andra sidan glasrutan (den tjocka glasrutan) och han såg ledsen ut, som en ledsen hemmafru som bara städar hela tiden. jag såg även ugglan, den jäveln såg sur ut och vände huvudet runt i typ 360 grader, kanske för att skrämma mig lite, men jag gillar ugglan, det känns som att den tänker innan den pratar, jag skulle behöva vara lite mer så, som den där lilla ugglan. och älgen? den var fin den med.
jag har även sett en beckfilm, den var riktigt usel. tänk er följande scenario; två ungdomar blir överkörda av ett tåg, allt tyder på självmord hela vägen igenom filmjäveln och i slutet så kommer man fram till att dom faktiskt tog livet av sig. höll på att dö för att det var sån bra och spännande upplösning.
..................................
i övrigt har jag ett missat samtal från arsalan nasiri. jag tänker inte ringa tillbaka.
jag har stått nära björnen, han var på andra sidan glasrutan (den tjocka glasrutan) och han såg ledsen ut, som en ledsen hemmafru som bara städar hela tiden. jag såg även ugglan, den jäveln såg sur ut och vände huvudet runt i typ 360 grader, kanske för att skrämma mig lite, men jag gillar ugglan, det känns som att den tänker innan den pratar, jag skulle behöva vara lite mer så, som den där lilla ugglan. och älgen? den var fin den med.
jag har även sett en beckfilm, den var riktigt usel. tänk er följande scenario; två ungdomar blir överkörda av ett tåg, allt tyder på självmord hela vägen igenom filmjäveln och i slutet så kommer man fram till att dom faktiskt tog livet av sig. höll på att dö för att det var sån bra och spännande upplösning.
..................................
i övrigt har jag ett missat samtal från arsalan nasiri. jag tänker inte ringa tillbaka.
fredag 28 september 2007
throw some d's
liselotte är "nyfiken". det börjar med att hon är sju år gammal och tycker att granngubben verkar vara spännande, så hon följer efter honom till hans arbetsplats. utan att han vet om det så klart. hon följer efter honom när han går på dom nerpissade trottoarerna i malmö centrum. hon håller sig långt bakom honom så att han inte ska se. hon luktar i luften för att känna om han har någon after shave på sig och isåfall vilket märke det skulle kunna vara. gubben kastar ett äppelskrutt i en papperskorg. liselotte tar upp det och slickar på det. när gubben kommer till sin arbetsplats gömmer sig liselotte bakom ingången och medan han röker en cigarett sittandes på en lastpall, smiter hon in på kontoret där gubben jobbar. hon sätter sig på toaletten och kissar lite. sedan går hon därifrån.
när granngubben kommer hem från jobbet har liselotte varit i hans hem hela dagen. hon har tittat lite på inredningen och hur saker och ting ser ut i hemmet och hon har inte alls gillat vad hon sett. liselotte har därför möblerat om hela gubbens hus. i blod har hon skrivit "varsågod" på väggen.
när liselotte växer upp slår internet igenom med full genomslagskraft. liselotte hittar nu flera nya vägar att förfölja människor på. hon googlar människors namn hela dagarna, letar upp deras telefonnummer på hitta och hon ringer till folk och "flåsar" via ip-telefoni. när hon chattar kallar hon sig för "blodet ska flyta"
gränsen nås på våning fem i ett höghus i skövde år 2003 när liselotte gömmer sig i en garderob hemma hos ett par som är både blinda och döva. liselotte känner sig osynlig och cyklar hem. "vad fan håller jag på med egentligen", skriver hon i sin stalkerblogg på aftonbladet.se.
jag träffar liselotte på ett kafé i norrköping i september 2007. hon ser smutsig men snäll ut. hon har en stor stickad tröja på sig och hennes röda hår är lockigt och ser ut att aldrig ha tvättats. hon dricker thé med honung och hennes kläder luktar svin.
- stalker?
- ja, jag är en stalker asså
- ok, hur menar du då?
- nämen det är vissa jag blir knäpp och besatt av
alltså det är nog väldigt jobbigt för dem, men jag kan
inte hejda mig själv då. mitt rationella tänkande stängs
av liksom. det är jobbigt för mig med. det har hänt med
2 pers riktigt ordentligt och har pågått länge, andra bara
några veckor.
- men vadå, du googlar folks namn och kollar upp dom på myspace?
- ah googla är ju inte så farligt. jag har åkt fram och tillbaka över hela europa
för en man, dök upp överallt. skitjobbig var jag nog.
- ja det låter ju lite sådär, hade du någon sorts relation till den här mannen?
- nej jag hade sett honom i en skolkatalog bara
när granngubben kommer hem från jobbet har liselotte varit i hans hem hela dagen. hon har tittat lite på inredningen och hur saker och ting ser ut i hemmet och hon har inte alls gillat vad hon sett. liselotte har därför möblerat om hela gubbens hus. i blod har hon skrivit "varsågod" på väggen.
när liselotte växer upp slår internet igenom med full genomslagskraft. liselotte hittar nu flera nya vägar att förfölja människor på. hon googlar människors namn hela dagarna, letar upp deras telefonnummer på hitta och hon ringer till folk och "flåsar" via ip-telefoni. när hon chattar kallar hon sig för "blodet ska flyta"
gränsen nås på våning fem i ett höghus i skövde år 2003 när liselotte gömmer sig i en garderob hemma hos ett par som är både blinda och döva. liselotte känner sig osynlig och cyklar hem. "vad fan håller jag på med egentligen", skriver hon i sin stalkerblogg på aftonbladet.se.
jag träffar liselotte på ett kafé i norrköping i september 2007. hon ser smutsig men snäll ut. hon har en stor stickad tröja på sig och hennes röda hår är lockigt och ser ut att aldrig ha tvättats. hon dricker thé med honung och hennes kläder luktar svin.
- stalker?
- ja, jag är en stalker asså
- ok, hur menar du då?
- nämen det är vissa jag blir knäpp och besatt av
alltså det är nog väldigt jobbigt för dem, men jag kan
inte hejda mig själv då. mitt rationella tänkande stängs
av liksom. det är jobbigt för mig med. det har hänt med
2 pers riktigt ordentligt och har pågått länge, andra bara
några veckor.
- men vadå, du googlar folks namn och kollar upp dom på myspace?
- ah googla är ju inte så farligt. jag har åkt fram och tillbaka över hela europa
för en man, dök upp överallt. skitjobbig var jag nog.
- ja det låter ju lite sådär, hade du någon sorts relation till den här mannen?
- nej jag hade sett honom i en skolkatalog bara
söndag 23 september 2007
the sun was like no no no the moon was like go go go
indianmannen stiger på i högdalen och jag sitter på tunnelbanan sent på kvällen en lördag och mittemot mig sätter han sig. han har stora hörlurar på sig, såna där som spelar mer musik ut ur hörluren än in i örat och volymen är hög. jättehög. indianmannen lyssnar på tears for fears. "don't you forget about me, don't youuuuuuuuuuuuuuoooooooohhhh oh oh ooooh" dånar ut i vagnen och ingen bryr sig eller hör det. alla svenska människor sitter där i vagnen och dricker sin starköl ur burk och tänker på sina lägenheter i enskede. ingen förstår hur fint det är att den här indianmannen sitter där och lyssnar på tears for fears. han ser ledsen ut och luktar alkohol och second hand kläder. jag tänker att han kanske har gjort slut med sin tjej eller att han bara är lite lördagsdeppig. jag vill krama om indianmannen och säga att allt kommer att lösa sig. eller kanske slå honom på axeln lite vänskapligt och säga "inte ska du sitta här och deppa" om det passar sig bättre. för han kanske är lite homofobisk indianmannen, men det skulle vara helt ok, jag skulle kunna förlåta honom för det. men jag pratar inte med honom alls. nej någon måtta får det vara. istället skriver jag ner följande i min mobiltelefon:
"på vágem til rtan siter em indian framfn mhg ggn lxrnar på tears 4 fears jag vill ueta mer om hanq liu"
indianmannen har flera jackor på sig. en av dom har päls. han trummar takten på sina knän. jag undrar vad han gör på fritiden. kanske jobbar han som hundfrisör och har tjugofem barn eller så är han arbetslös och gillar att läsa böcker skrivna av jan guillou eller så är han creative director på byrån farfar och bor i hammarby sjöstad och köper sin brie över disk på fredagarna i östermalms saluhall. jag kommer aldrig få veta. indianmannen sitter kvar när jag går av vid t-centralen. jag går till lava(!!!!!!!!1111) och kollar på adam tensta. stämningen är som en fritidsgård full av killar med stora byxor och liten penis. jag mår dåligt psykiskt. efteråt åker jag till debaser medis och kollar på sage francis. sage är tjock, rolig och rappar bra. efter spelningen dör min jävlaskitmobiltelefon och jag åker hem och äter tolv kilo nötter och tittar på tv för första gången på elva år. tv visar sig vara riktigt vidrigt så jag stänger av. klockan 04 vaknar jag av att en skitgammal kentlåt spelas i min ipod. texten går typ "du är som glaaaaaas, jag är gjord av en vaaaaaas, som en speeeeegel, hissa seeeeegel".
apropå det så har jag fått tag i en kenttext från den kommande skivan.
låten heter "broms" och här är texten:
broms
du är som ett tåg, du bara går och går
jag är som frank, mats, roger och ellinor
men i en spegel är jag glad, där kan jag vara jag
som när min pappa gav mig choklad
precis som en broms, kan man komma bort
i asfalten och glas, precis som gammal gas
jag bröt mitt allvar itu och kossan säger mu
och det är jag som är ett barn, idag, jocke heter jag
du är som ett tåg, du åker över allt som du ser
jag är som pierre som bara tar istället för och ger
men i en spegel är jag blank, nästan som en dank
som när min pappa gav mig the smiths skiva "rank"
precis som en broms, kan man komma bort
i asfalten och glas, precis som gammal gas
jag bröt mitt allvar itu och kossan säger mu
och det är jag som är ett barn idag, jocke heter jag
och tänk om bromsarna inte tar
tänk om dom inte tar
tänk om dom inte taaa-haaaar
taaaaaaaaaaaaaaaaaa-haaaaaaaaaaaaaaaar
ta ta ta ta ta ta ta ta- ha ha ha ha ha ha haaaaaaaaar
tänk om bromsarna inte tar
"på vágem til rtan siter em indian framfn mhg ggn lxrnar på tears 4 fears jag vill ueta mer om hanq liu"
indianmannen har flera jackor på sig. en av dom har päls. han trummar takten på sina knän. jag undrar vad han gör på fritiden. kanske jobbar han som hundfrisör och har tjugofem barn eller så är han arbetslös och gillar att läsa böcker skrivna av jan guillou eller så är han creative director på byrån farfar och bor i hammarby sjöstad och köper sin brie över disk på fredagarna i östermalms saluhall. jag kommer aldrig få veta. indianmannen sitter kvar när jag går av vid t-centralen. jag går till lava(!!!!!!!!1111) och kollar på adam tensta. stämningen är som en fritidsgård full av killar med stora byxor och liten penis. jag mår dåligt psykiskt. efteråt åker jag till debaser medis och kollar på sage francis. sage är tjock, rolig och rappar bra. efter spelningen dör min jävlaskitmobiltelefon och jag åker hem och äter tolv kilo nötter och tittar på tv för första gången på elva år. tv visar sig vara riktigt vidrigt så jag stänger av. klockan 04 vaknar jag av att en skitgammal kentlåt spelas i min ipod. texten går typ "du är som glaaaaaas, jag är gjord av en vaaaaaas, som en speeeeegel, hissa seeeeegel".
apropå det så har jag fått tag i en kenttext från den kommande skivan.
låten heter "broms" och här är texten:
broms
du är som ett tåg, du bara går och går
jag är som frank, mats, roger och ellinor
men i en spegel är jag glad, där kan jag vara jag
som när min pappa gav mig choklad
precis som en broms, kan man komma bort
i asfalten och glas, precis som gammal gas
jag bröt mitt allvar itu och kossan säger mu
och det är jag som är ett barn, idag, jocke heter jag
du är som ett tåg, du åker över allt som du ser
jag är som pierre som bara tar istället för och ger
men i en spegel är jag blank, nästan som en dank
som när min pappa gav mig the smiths skiva "rank"
precis som en broms, kan man komma bort
i asfalten och glas, precis som gammal gas
jag bröt mitt allvar itu och kossan säger mu
och det är jag som är ett barn idag, jocke heter jag
och tänk om bromsarna inte tar
tänk om dom inte tar
tänk om dom inte taaa-haaaar
taaaaaaaaaaaaaaaaaa-haaaaaaaaaaaaaaaar
ta ta ta ta ta ta ta ta- ha ha ha ha ha ha haaaaaaaaar
tänk om bromsarna inte tar
lördag 22 september 2007
when the blood stains your vintage cowboy shirt and your heart stops beating you are dead
jag står vid bögringen, jag har armarna på räcket och står och pratar med en kompis. en gammal flickvän står bredvid och försöker få min uppmärksamhet. ny scen. jag står vi spärrarna vid t-centralen, vid en pelare, jag står lutad mot pelaren. mot mig kommer en invandrarkille, han ser ut att vilja något så jag spänner ögonen i honom. han kommer fram till mig och sätter händerna på varsin sida om mitt huvud som om han tänker berätta en hemlighet för mig. invandrarkillen viskar "ge mig din mobil och alla du har i dina fickor, om du inte gör det hugger jag ihjäl dig med min kniv". jag svarar "ok, du ska få allt jag har". sedan stoppar jag ner handen i min vänsterficka för att ta upp mobilen, när jag har mobilen i handen kommer jag på att jag ska skada den här killen så mycket att han inte kommer kunna gå mer i det här livet. "ok, vänta en sekund, du ska få allt jag har, alltså, verkligen, ALLT!" säger jag till honom och det känns som om min hjärna kokar sönder. killen svarar "snabba dig på nu, du är död om jag inte får din mobil". "jag är redan död" väser jag till honom och det hamnar saliv på hans örsnibb.
jag ber honom titta ner på mobilen som att jag ska ge honom den och i samma sekund slår jag honom på käften så jävla hårt att han flyger rakt ner i marken med skallen. men han reser sig upp direkt. min hand ser ut som korvgryta. jag ger honom en ny käftsmäll, inte lika hård, men han kan inte slå tillbaka och han blöder från baksidan av huvudet och pannan. blodet rinner ner över hans äckliga jävla kickersjacka och jag njuter av att spöa skiten ur honom. jag jabbar mot hans ansikte som sly i rocky II och hans ansikte börjar efter ett tag likna elefantmannens. han ber mig dock aldrig sluta, han ber mig aldrig om nåd, han är så stolt, den lilla jävla nollan. han tror att han kommer att komma tillbaka. han fattar inte att han håller på att dö. jag slutar aldrig slå, det bara fortsätter och till slut är det som att stå och slå mot asfalt, händerna brinner. efteråt mår jag illa och vill spy, men jag är också stolt, "jag slog den jäveln på käften" skriker jag högt när jag springer därifrån. "jag har aldrig slagit någon på käften förut!" skriker jag och alla kollar på mig jättekonstigt, polisen dyker aldrig upp, jag tänker inte ens på den saken. blodet försvinner helt spårlöst från mina händer.
det här är sjuka nätter. jag fattar inte varför jag drömmer sånt här. jag brukar aldrig komma ihåg drömmar i vanliga fall. och varför drömmer jag att det är så jävla skönt att slåss. jag kanske borde börja boxas.
googlat på senaste:
the strokes room on fire
service
colorscheme
cederteg
regina spektor
fiona apple
mina fem bästa bruce springsteen låtar just nu:
candy's room
racing in the street
thunder road
growin' up
atlantic city
jag ber honom titta ner på mobilen som att jag ska ge honom den och i samma sekund slår jag honom på käften så jävla hårt att han flyger rakt ner i marken med skallen. men han reser sig upp direkt. min hand ser ut som korvgryta. jag ger honom en ny käftsmäll, inte lika hård, men han kan inte slå tillbaka och han blöder från baksidan av huvudet och pannan. blodet rinner ner över hans äckliga jävla kickersjacka och jag njuter av att spöa skiten ur honom. jag jabbar mot hans ansikte som sly i rocky II och hans ansikte börjar efter ett tag likna elefantmannens. han ber mig dock aldrig sluta, han ber mig aldrig om nåd, han är så stolt, den lilla jävla nollan. han tror att han kommer att komma tillbaka. han fattar inte att han håller på att dö. jag slutar aldrig slå, det bara fortsätter och till slut är det som att stå och slå mot asfalt, händerna brinner. efteråt mår jag illa och vill spy, men jag är också stolt, "jag slog den jäveln på käften" skriker jag högt när jag springer därifrån. "jag har aldrig slagit någon på käften förut!" skriker jag och alla kollar på mig jättekonstigt, polisen dyker aldrig upp, jag tänker inte ens på den saken. blodet försvinner helt spårlöst från mina händer.
det här är sjuka nätter. jag fattar inte varför jag drömmer sånt här. jag brukar aldrig komma ihåg drömmar i vanliga fall. och varför drömmer jag att det är så jävla skönt att slåss. jag kanske borde börja boxas.
googlat på senaste:
the strokes room on fire
service
colorscheme
cederteg
regina spektor
fiona apple
mina fem bästa bruce springsteen låtar just nu:
candy's room
racing in the street
thunder road
growin' up
atlantic city
fredag 21 september 2007
street opera
man kan säga att jag skriver det här inlägget med en kniv mot mitt adamsäpple. med en ak47:a mot tinningen och med ett baseballträ mot smalbenet. jag ska berätta om en tjej. vi kan kalla henne ett vanligt svenskt namn. vi kan kalla henne för "sara". ja, det passar bra. ok, "sara" är en tjej med attityd. hon har tyg i ansiktet och hon dansar med klistermärken över hela kroppen på alla dom häftiga klubbarna som om det inte fanns någon morgondag. "shit morgondagen kan dra" skulle hon kunna säga. eller något liknande. på neu kastade "sara" en gång två ton crack på en dörrvakt, men hon blev inte utslängd eftersom hon "känner folk". "sara" gillar inte lakrits men hon gillar glass, söt glass, och hon tycker att stockholmare kan dra, med sina förstörda smaklökar som inte ens klarar av ben&jerry glass. "sara" gillar techno och dj's och hundar, gosiga hundar man kan klappa. "sara" steker sin köttbit i olivolja, "för det är nyttigare än smör". "sara" förstår inte vad folk har emot "färgen silver". "sara" kan rabbla alla detroittechnohjältar i sömnen snabbare än rambo drar kniv och "sara" kan döda dig med sina ord, ord som hon läst i senaste i.d. när "sara" har tråkigt går hon till galleri kleerup och "tar en vin och en cig". "sara" har svart bälte i karate.
men när "sara" är ensam. när hon är helt själv och ingen ser, inte ens grannarna, då tar hon fram den, svensson, svensson-dvd'n. och en påse cheese doodles och hon häller upp ett glas vichy noveau med en frånskild mors precision. hon har sminkat sig för tv'n. när hon sitter där ensam lyssnar hon på salem al fakirs senaste skiva och gråter och tänker "han låter ju nästan lite som stevie wonder". "sara" sjunger med i varje låt och älskar dom naturliga och förnuftiga texterna. "sara" äter fiskbullar i currysås, bullens pilsnerkorv och tittar på en turnédagbok med orup på hans officiella hemsida. "saras" sovrum är hennes favoritrum i hennes lägenhet. hon har inrett det spartanskt. på väggarna hänger få utvalda affischer. en fucking åmål-affisch täcker dörren. på "saras" nattduksbord står ett signerat kort av carl einar häckner med texten "till sara, fortsätt kämpa för att bli en trollkarl, jag tror på dig!"
men när "sara" är ensam. när hon är helt själv och ingen ser, inte ens grannarna, då tar hon fram den, svensson, svensson-dvd'n. och en påse cheese doodles och hon häller upp ett glas vichy noveau med en frånskild mors precision. hon har sminkat sig för tv'n. när hon sitter där ensam lyssnar hon på salem al fakirs senaste skiva och gråter och tänker "han låter ju nästan lite som stevie wonder". "sara" sjunger med i varje låt och älskar dom naturliga och förnuftiga texterna. "sara" äter fiskbullar i currysås, bullens pilsnerkorv och tittar på en turnédagbok med orup på hans officiella hemsida. "saras" sovrum är hennes favoritrum i hennes lägenhet. hon har inrett det spartanskt. på väggarna hänger få utvalda affischer. en fucking åmål-affisch täcker dörren. på "saras" nattduksbord står ett signerat kort av carl einar häckner med texten "till sara, fortsätt kämpa för att bli en trollkarl, jag tror på dig!"
torsdag 20 september 2007
lipstick smack baby fingernails done jacket on stay in bed forever
jag sover alltid så bra. hela nätterna. men inte nu, nej nu sover jag som ett jävla skämt. vaknar hela tiden och drömmer skitkonstigt. inatt drömde jag att jag var i något sorts nedlagt hus/fabrik/whatever och det var en asjobbig tonårskille där, han kanske var runt 14 och han var verkligen helt jävla dum i huvudet så jag tog honom och hängde ut honom utanför ett fönster typ längst upp i byggnaden och skrek typ "jag släpper, jag släpper, då kommer du dö din dumma jävel!! vill du det?" lillkillen började böla och kissade typ på sig och det skar till i hjärtat och så drog jag in honom i tryggheten igen och kramade honom och sa förlåt tusen gånger, han kollade på mig som en liten hund. och när jag vaknade kände jag mig som djävulen.
onsdag 19 september 2007
kiss kiss is getting old
jag har klippt mig hos alibaba på tjärhovsgatan. alibaba fixade till mig riktigt bra. han är noggrann och tar knappt betalt. hos alibaba blir man klippt snabbt och bra och inget tjafs. jag gillar det. jag ser dock inte ut som clark gable som jag tänkte att jag skulle. jag ser snarare ut som brandon i berverly hills, men det beror nog mer på mitt utseende än mitt hår och det är ju svårt för en frisör att ändra sånt, det skulle nog inte ens alibaba kunna fixa. jag köpte även hårvax till min nya frisyr, vaxet luktar gott av frukt och vanilj och socker och verkar direkt skadligt för håret. tur att getingarna sover annars skulle dom bygga bo i mitt jävla hår. *rädd för getingar* nu ska jag "göra läxor" och kanske gå ut och springa. eller nej jag orkar inte. ikväll är det 'när lammen tystnar' på tv. en av världens mest spännande filmer. älskar den. jag ska titta på den och äta brieost och dricka läsk. *tjock*
googlat på senaste:
css style
punk
frisör på östgötagatan
frisör
fisör
moc
skivtips:
les savy fav - let's stay friends
electrelane - no shouts, no calls
emily haines & the soft skeleton - knives won't have your back
mobb deep - the infamous
googlat på senaste:
css style
punk
frisör på östgötagatan
frisör
fisör
moc
skivtips:
les savy fav - let's stay friends
electrelane - no shouts, no calls
emily haines & the soft skeleton - knives won't have your back
mobb deep - the infamous
crowd surf off a cliff
jag har varit i stan. vid st:eriksplan. jag har tittat på fotboll med jon, daniel och hans. det var liverpool mot ett lag som heter porto. jag har ingen aning vad som hände, men det blev tydligen 1-1. som vanligt knappt några mål alls som sig bör när det vankas fotboll. jag är helt borta, jag förstår ingenting av fotboll. det blir aldrig mål och alla ramlar hela tiden. sluta ramla för fan, tänker jag. och jag blir precis som dom andra lite "uppeldad" när jag kollar och tänker "vafan, det där var ju inte gult kort!" och kanske utrister jag "asså, den där domaren?? är han mutad?". sen hör jag mig själv genom fotollsångorna och öllukten och skäms, som en liten hund.
måndag 17 september 2007
someday there will be another love until the end
imorse vaknade jag och det kändes som att jag glömt hjärnan under täcket när jag kom till skolan. nu känns det som att hjärnan är tillbaka i huvudet. med huvudet "på skaft" kom jag att tänka på lite minnen. mitt första minne är från verandan i uppsala. jag kanske är fem år. jag dricker saft, äter korv och glass (samtidigt!) och har keps på mig, kepsen är blå. min mamma vattnar mig med vattenkannan. världen är på min sida. min gammelmormor bjuder mig på såna där gröna kulor, finska kulor kanske dom heter, väldigt väldigt söta är dom och jag är glad som en hund som får hundgodis.
mitt andra minne är när jag också är runt fem år gammal. jag är med min mamma och pappa i hälsingland och vi tältar. vi tältar vid en sjö. det luktar mossa och myggen vill ha mitt blod. det finns en stor gunga som står i vattnet vid en liten minisandstrand, jag gungar som en vilde. jag gungar tills jag blir snurrig och sen äter jag lite grillkorv med ketchup. när det är mörkt vågar jag inte gå och kissa själv för jag är rädd för mörkret.
mitt tredje minne är från när jag är ungefär fjorton år, jag ska gå hemifrån en kompis som bor i stuvsta, jag har varit hemma hos honom och ätit toast, druckit o'boy och kollat på skatefilm. när jag går därifrån måste jag gå igenom en skog, en lång parkväg, helt utan lampor, det är vinter och kolsvart och i skogen hör jag konstiga ljud. jag tänker att det är mördare och knarkare och alkoholister som vill mig illa. jag tänker att dom vill sticka mig med sina kanyler och göra mig hög så att jag också blir en knarkare som dom. jag kissar nästan på mig av skräck, på väg genom den svarta förortsskogen.
googlat på senaste:
landskapskarta
crunklåt på senaste:
beach boi - get around homie.mp3
härrå.
mitt andra minne är när jag också är runt fem år gammal. jag är med min mamma och pappa i hälsingland och vi tältar. vi tältar vid en sjö. det luktar mossa och myggen vill ha mitt blod. det finns en stor gunga som står i vattnet vid en liten minisandstrand, jag gungar som en vilde. jag gungar tills jag blir snurrig och sen äter jag lite grillkorv med ketchup. när det är mörkt vågar jag inte gå och kissa själv för jag är rädd för mörkret.
mitt tredje minne är från när jag är ungefär fjorton år, jag ska gå hemifrån en kompis som bor i stuvsta, jag har varit hemma hos honom och ätit toast, druckit o'boy och kollat på skatefilm. när jag går därifrån måste jag gå igenom en skog, en lång parkväg, helt utan lampor, det är vinter och kolsvart och i skogen hör jag konstiga ljud. jag tänker att det är mördare och knarkare och alkoholister som vill mig illa. jag tänker att dom vill sticka mig med sina kanyler och göra mig hög så att jag också blir en knarkare som dom. jag kissar nästan på mig av skräck, på väg genom den svarta förortsskogen.
googlat på senaste:
landskapskarta
crunklåt på senaste:
beach boi - get around homie.mp3
härrå.
söndag 16 september 2007
i don't mean to close the door but for the record my heart is sore
jag tänker klippa mig omgående. min plan är att min nya frisyr ska vara lite mer välfriserad och fin och klassisk än den är i vanliga fall. jag är trött på popfrillan. den ska dö. jag tänker att jag i min nya frisyr kommer att se ut lite som clark gable. jag kommer börja röka cigaretter med en sånt där cigarettmunstycke, cigarrer också, jag kommer att använda brylcreme i håret. ha på mig handskar hela hösten, ha damasker, äta pastiller ur fin ask och ha en sån där klocka som man har i fickan som sitter fast på en kedja, ett "ur"?
ja, ett ur ska jag skaffa mig. jag tänker även bara titta på svart/vita saker på tv. uteslutande svart/vitt. inget mer "californication" eller något jävla "white rapper show" eller någon hemsida med färgglada illustrationer eller foton. fuck that shit. nu är det över. jag ska bli old school. jag ska sluta använda datorn helt och hållet, den är ju alldeles för ny. bara leva som man gjorde förr i tiden. bara leva så. jag ska slänga min eltandborste, den är så jävla 2007, ut med den genom fönstret, kanske elda upp den först och sen slänga ut den genom fönstret. jag ska ta alla mina nya kläder och slänga dom med, eller så ger jag dom till myrorna. från och med nu är det bara äppelknyckarbyxor och kråsskjorta. ingen mer ny spännande musik, inga mer nedladdade filmer och aldrig mer gå på någon jävla klubb, där har dom dj's och konstiga ljusmaskiner och elektronisk musik som är alldeles för ny.
jag ska börja lyssna på ragtime, gammal jazz och 20-tals blues, eller nej, jag ska inte lyssna, jag ska SPISA skiten. ingen mer nymodighet, ingen mer postrock från chicago, inge mer mf doom, interpol, xiu xiu eller jamc. nu blir det nya tider, jag ska börja använda vatten som man gjorde förr i tiden, duscha en gång i veckan högst, göra egen deodorant av vanilj, löv, mynta och vatten. ingen mer falafel, sushi eller sojakorv. inget mer slösande med elektriciteten.
med ett tänt ljus vid bordet framför den öppna brasan kommer jag att sitta i en fåtölj. jag kommer att ha det ena benet över det andra och läsa en bok, en gammal bok. på mig kommer jag att ha skjorta, fluga, väst, kostymbyxor och fina svarta skor.
i min mungipa kommer en cigarr att finnas, den kommer att glöda och jag kommer att flytta den till den andra sidan av munnen helt utan att använda händerna. utanför huset kommer det att vara ett stort majsfält och man kommer att höra syrsor genom dom öppna fönstren. jag kommer att skriva saker i en bok som jag har i min bokhylla och jag kommer att ha en hund. hunden kommer att heta något gammalt och klassiskt. kanske "t-bone". jag kommer inte att skriva mina ord i en blogg längre. jag kommer inte att öppna itunes och lyssna på a-trak. jag kommer inte att skicka en "friend request" till en kompis på facebook. jag kommer att rida min häst till min kompis hus istället. är han inte hemma skriver jag ett brev, brevet skriver jag med bläck och fjäder och min frisyr, min frisyr kommer att vara så jävla snygg att människor på riktigt avlider när dom ser den, avlider vid anblicken av frisyren.
googlat på senaste:
electrelane
50's haircut
"rockabilly frisyr"
our legacy
permanent vacation
pricerunner
skitbra låt:
emily haines & the soft skeleton - our hell
ja, ett ur ska jag skaffa mig. jag tänker även bara titta på svart/vita saker på tv. uteslutande svart/vitt. inget mer "californication" eller något jävla "white rapper show" eller någon hemsida med färgglada illustrationer eller foton. fuck that shit. nu är det över. jag ska bli old school. jag ska sluta använda datorn helt och hållet, den är ju alldeles för ny. bara leva som man gjorde förr i tiden. bara leva så. jag ska slänga min eltandborste, den är så jävla 2007, ut med den genom fönstret, kanske elda upp den först och sen slänga ut den genom fönstret. jag ska ta alla mina nya kläder och slänga dom med, eller så ger jag dom till myrorna. från och med nu är det bara äppelknyckarbyxor och kråsskjorta. ingen mer ny spännande musik, inga mer nedladdade filmer och aldrig mer gå på någon jävla klubb, där har dom dj's och konstiga ljusmaskiner och elektronisk musik som är alldeles för ny.
jag ska börja lyssna på ragtime, gammal jazz och 20-tals blues, eller nej, jag ska inte lyssna, jag ska SPISA skiten. ingen mer nymodighet, ingen mer postrock från chicago, inge mer mf doom, interpol, xiu xiu eller jamc. nu blir det nya tider, jag ska börja använda vatten som man gjorde förr i tiden, duscha en gång i veckan högst, göra egen deodorant av vanilj, löv, mynta och vatten. ingen mer falafel, sushi eller sojakorv. inget mer slösande med elektriciteten.
med ett tänt ljus vid bordet framför den öppna brasan kommer jag att sitta i en fåtölj. jag kommer att ha det ena benet över det andra och läsa en bok, en gammal bok. på mig kommer jag att ha skjorta, fluga, väst, kostymbyxor och fina svarta skor.
i min mungipa kommer en cigarr att finnas, den kommer att glöda och jag kommer att flytta den till den andra sidan av munnen helt utan att använda händerna. utanför huset kommer det att vara ett stort majsfält och man kommer att höra syrsor genom dom öppna fönstren. jag kommer att skriva saker i en bok som jag har i min bokhylla och jag kommer att ha en hund. hunden kommer att heta något gammalt och klassiskt. kanske "t-bone". jag kommer inte att skriva mina ord i en blogg längre. jag kommer inte att öppna itunes och lyssna på a-trak. jag kommer inte att skicka en "friend request" till en kompis på facebook. jag kommer att rida min häst till min kompis hus istället. är han inte hemma skriver jag ett brev, brevet skriver jag med bläck och fjäder och min frisyr, min frisyr kommer att vara så jävla snygg att människor på riktigt avlider när dom ser den, avlider vid anblicken av frisyren.
googlat på senaste:
electrelane
50's haircut
"rockabilly frisyr"
our legacy
permanent vacation
pricerunner
skitbra låt:
emily haines & the soft skeleton - our hell
lördag 15 september 2007
i wish i could buy me a spaceship and fly pass the sky
det finns ett program som heter "vad blir det för mat?". per morberg är programledare och kock. det är han som vet vad det blir för mat. det är han som lagar maten och här är ett recept från programmet:
gryta gjord på hare
(obs tvätta inte händerna innan)
1 hare som per själv har jagat/mördat
1 msk messmör
lite vitt vin
1 kilo potatis
1 gul lök
5 msk spott
1 öl
jättemycket timjan
lite smuts från händerna
rör runt i grytan ofta och tillsätt spott när du känner för det.
tillsätt sedan satanism. rör runt ytterligare.
koka i 10 minuter till haren börjar se rosa ut.
servera med psykotiskt sjuk blick.
gryta gjord på hare
(obs tvätta inte händerna innan)
1 hare som per själv har jagat/mördat
1 msk messmör
lite vitt vin
1 kilo potatis
1 gul lök
5 msk spott
1 öl
jättemycket timjan
lite smuts från händerna
rör runt i grytan ofta och tillsätt spott när du känner för det.
tillsätt sedan satanism. rör runt ytterligare.
koka i 10 minuter till haren börjar se rosa ut.
servera med psykotiskt sjuk blick.
bad brain talking about fresh rain
"jag drömde att en mås sket på mitt huvud" står det i ett meddelande i min utkastmapp på mobilen. vilken ordföljd, vilken mening. jag måste ha skrivit det här på morgonen så fort jag vaknat som någon sorts anteckning till mig själv. jag kommer iallafall ihåg drömmen och det var nog kanske lite det som var meningen.
drömmen. jag går på götgatsbacken, jag går där med några kompisar men jag minns inte vilka, jag går ner mot maxigrillen och precis innan grillen så tittar jag upp i träden som står där, när jag tittar ner igen känner jag hur en stor blöt klump träffar mitt huvud, det är måsskit. jättemycket måsskit. jag blir skitsur och skäms asmycket och försöker av någon jävla anledning att dölja måsskiten så att ingen ska se den. jag försöker att dölja den med händerna. när någon kompis ser det och påpekar det skäms jag ännu mer och säger typ "näe det är inte alls måsskit", typ blånekar. allt slutar med att det står jättemånga människor runt mig och skrattar och ba "du har måsskit på huvudet!!! du har måsskit på huvudet!!!". sen vaknar jag. jag sätter mig upp i sängen och i handen har jag en svensk enkrona. fattar inte vad drömmen försökte säga.
googlat på senaste:
knulp boots
put feet first
this is england
allen ginsburg
alex schulman
chocker på senaste:
min lillasyrra har precis gift sig med sin pojkvän, i las vegas
upptäckter på senaste:
marie laveau, fyra år efter alla andra
gjort på senaste:
lagt lite ingredienser på en pizza, tänkt lite, ebayat skor
idag har jag ätit:
jättemycket hemlagad pizza
druckit: bara, endast, inget annat, än läsk.
och lyssnat på:
new order - crystal
placebo - running up that hill (kate bush cover)
amg - jiggable pie
modest mouse - the fruit that ate itself
cocorosie - werewolf
owls - everyone is my friend
pharcyde - passin' me by
glc & a-trak - stay fly (from the chi)
drömmen. jag går på götgatsbacken, jag går där med några kompisar men jag minns inte vilka, jag går ner mot maxigrillen och precis innan grillen så tittar jag upp i träden som står där, när jag tittar ner igen känner jag hur en stor blöt klump träffar mitt huvud, det är måsskit. jättemycket måsskit. jag blir skitsur och skäms asmycket och försöker av någon jävla anledning att dölja måsskiten så att ingen ska se den. jag försöker att dölja den med händerna. när någon kompis ser det och påpekar det skäms jag ännu mer och säger typ "näe det är inte alls måsskit", typ blånekar. allt slutar med att det står jättemånga människor runt mig och skrattar och ba "du har måsskit på huvudet!!! du har måsskit på huvudet!!!". sen vaknar jag. jag sätter mig upp i sängen och i handen har jag en svensk enkrona. fattar inte vad drömmen försökte säga.
googlat på senaste:
knulp boots
put feet first
this is england
allen ginsburg
alex schulman
chocker på senaste:
min lillasyrra har precis gift sig med sin pojkvän, i las vegas
upptäckter på senaste:
marie laveau, fyra år efter alla andra
gjort på senaste:
lagt lite ingredienser på en pizza, tänkt lite, ebayat skor
idag har jag ätit:
jättemycket hemlagad pizza
druckit: bara, endast, inget annat, än läsk.
och lyssnat på:
new order - crystal
placebo - running up that hill (kate bush cover)
amg - jiggable pie
modest mouse - the fruit that ate itself
cocorosie - werewolf
owls - everyone is my friend
pharcyde - passin' me by
glc & a-trak - stay fly (from the chi)
onsdag 12 september 2007
you said you was high class
vissa dagar vill man bara gå och gräva ett skitstort svart hål i marken och sen kasta sig ner där i det där jävla hålet och sen be någon kasta jord över hela skiten. vissa dagar vill man prova att äta cigaretter för att se vad som händer, se om det är gott eller om det kanske är farligt, man bryr sig liksom inte. alls. idag var en sån dag. en riktig jävla skitdag som kan dra åt helvete. det började när jag vaknade och fortsatte fram till typ nu, när jag började skriva det här, för så fort jag får utlopp för att jag är arg/ledsen/uttråkad/rastlös/whatever så blir allt bra igen. idag var en sån dag när man vill äta ett kilo surströmming bara för att jävlas med sin omgivning, hälla lite surströmmingsspad i någons jackficka. kanske dricka lite läsk, spilla skiten med flit över hela tunnelbanevagnen, kolla argt på någon helt utan anledning, vara helt "crazy", typ glömma att källsortera, ta en plastpåse i mataffären utan att betala för den, oj, typ sova middag, klaga lite på det "kalla svenska sättet" osv. eller kanske bara supa ner sig totalt och toppa det hela med lite crack, som robert downey jr skulle gjort. en sån dag var det idag.
det var också en sån dag där jag satt på stockholms stadsbibliotek och studerade människors beteenden. vilka svin dom är, människor. dom petar sig i näsan hela tiden, leker med sina pennor som att dom vore sju år gamla och precis ska bli hämtade på fritids. näe, människors beteenden vill jag inte ha något att göra med om det ska vara på det här sättet. dom sitter på stadsbiblioteket och studerar, dom vill bli smarta, dom har gett sig fan på det, dom kommer säkert bli det också, men stämningen där inne, det är inte alls som när jag var liten och ett bibliotek var det bästa jag visste och jag kunde sitta och läsa alfons åberg utan att bli störd av en massa sura studentikosa typer, det var mysigt, men nu, näe nu!
man skulle kunna illustrera stämningen där inne med en bild på hitler, en stor bild där han har mustasch och är äcklig och säger hej hej. inte för att han har något med läsning eller bildning att göra, men han var ju uppenbarligen en jävligt osoft karaktär och osoft är just ordet som är synonymt med stadsbiblioteket också, fast det är ju snarare ett bibliotek än en karaktär så klart. jag vill ha det där mysiga biblioteket som i hagsätra centrum när jag var liten och i gävle när jag var ännu mindre, en skön och självklart tystnad med lite viskningar längs väggarna, ingen tryckt stämning där man väser åt varandra och stirrar lite argt, har öronproppar och sitter och pluggar frenetiskt. plugga hemma om det är så jävla jobbigt! tänker jag. så låt er inte luras av den där arkitekturen och av dom där "härliga studenterna", det är en hemsk tillställning som sker varje dag och ingen gör något åt det. om jag fick bestämma skulle jag införa mer soffor, studentstopp(!), mer barnavdelning, typ ett bollhav? skippa den obehagliga stämningen och slutligen be alla snorpetande gubbar och pennlekande sura studenter att gå sin väg och aldrig mer komma tillbaka.
p.s.
*lyssnar på burzum*
*känner att det passar dagens inlägg att poängtera det*
*ler*
*=)*
d.s
det var också en sån dag där jag satt på stockholms stadsbibliotek och studerade människors beteenden. vilka svin dom är, människor. dom petar sig i näsan hela tiden, leker med sina pennor som att dom vore sju år gamla och precis ska bli hämtade på fritids. näe, människors beteenden vill jag inte ha något att göra med om det ska vara på det här sättet. dom sitter på stadsbiblioteket och studerar, dom vill bli smarta, dom har gett sig fan på det, dom kommer säkert bli det också, men stämningen där inne, det är inte alls som när jag var liten och ett bibliotek var det bästa jag visste och jag kunde sitta och läsa alfons åberg utan att bli störd av en massa sura studentikosa typer, det var mysigt, men nu, näe nu!
man skulle kunna illustrera stämningen där inne med en bild på hitler, en stor bild där han har mustasch och är äcklig och säger hej hej. inte för att han har något med läsning eller bildning att göra, men han var ju uppenbarligen en jävligt osoft karaktär och osoft är just ordet som är synonymt med stadsbiblioteket också, fast det är ju snarare ett bibliotek än en karaktär så klart. jag vill ha det där mysiga biblioteket som i hagsätra centrum när jag var liten och i gävle när jag var ännu mindre, en skön och självklart tystnad med lite viskningar längs väggarna, ingen tryckt stämning där man väser åt varandra och stirrar lite argt, har öronproppar och sitter och pluggar frenetiskt. plugga hemma om det är så jävla jobbigt! tänker jag. så låt er inte luras av den där arkitekturen och av dom där "härliga studenterna", det är en hemsk tillställning som sker varje dag och ingen gör något åt det. om jag fick bestämma skulle jag införa mer soffor, studentstopp(!), mer barnavdelning, typ ett bollhav? skippa den obehagliga stämningen och slutligen be alla snorpetande gubbar och pennlekande sura studenter att gå sin väg och aldrig mer komma tillbaka.
p.s.
*lyssnar på burzum*
*känner att det passar dagens inlägg att poängtera det*
*ler*
*=)*
d.s
that's how it is
förlåt för mitt förra inlägg alla mina två läsare, det var inte bra alls, skriva om vad jag åt, vad tänkte jag? nej skämmas borde jag göra, sitta i skamvrån och tälja trägubbar. fy fan.
tisdag 11 september 2007
this can't be my book of rhymes
dagbok 2007-09-11
min pappa heter jan. jan runfors. han gav ut en bok när han var ung. han har pratat om den där boken ibland, men han tappade bort sitt enda ex i någon flytt någon gång på 70-talet tror jag, så jag har aldrig sett den, förstås. men idag, idag hittade han boken i ett glasskåp på ett antikvariat inne i stan! den stod bland andra HÄFTIGA RARITETER. han blev jätteglad och jag med. boken gavs ut i typ 200 exemplar på förlaget vargen någon gång när min pappa var typ tjugo år gammal. omslaget är så fint, lite gulnat vitt papper med en liten teckning och så står det JAN RUNFORS med röda bokstäver. boken är en diktsamling, men dikterna är som en blandning av ord och bilder. jag vet inte vad man kallar det, men det grymma är hur som helst att jag fullkomligt älskar skiten, bilderna är så jävla fina och texterna är helt grymma och man blir helt inspirerad. älskar när man tittar i en konstbok och man blir helt INNE I EN VÄRLD. jag är så jävla stolt över min pappa, det har jag alltid varit, men det här gjorde mig ännu mer stolt. när jag blir stor ska jag också ha gett ut minst en sorts bok.
googlat idag: inget
musik idag: redman - tonight's da night, a tribe called quest - electric relaxation
gått idag: från telefonplan till gullmarsplan, höll på att dö
film idag: alpha dog. justin timberlake var rätt dålig skådis, men huvudrollskillen var bra, även om man ville hugga honom i huvudet med en yxa
idag har jag ätit och druckit:
1 ostfralla, thaikycklinggryta med ris, 1 banan, 1 kanelbulle,
kycklingsallad, 2 bröd, popcorn, gott & blandat-godis, 2 mackor
typ 1 liter vatten, 2 colaburkar, 1 varm mjölkchoklad, 1 kopp grönt thé
herrå.
min pappa heter jan. jan runfors. han gav ut en bok när han var ung. han har pratat om den där boken ibland, men han tappade bort sitt enda ex i någon flytt någon gång på 70-talet tror jag, så jag har aldrig sett den, förstås. men idag, idag hittade han boken i ett glasskåp på ett antikvariat inne i stan! den stod bland andra HÄFTIGA RARITETER. han blev jätteglad och jag med. boken gavs ut i typ 200 exemplar på förlaget vargen någon gång när min pappa var typ tjugo år gammal. omslaget är så fint, lite gulnat vitt papper med en liten teckning och så står det JAN RUNFORS med röda bokstäver. boken är en diktsamling, men dikterna är som en blandning av ord och bilder. jag vet inte vad man kallar det, men det grymma är hur som helst att jag fullkomligt älskar skiten, bilderna är så jävla fina och texterna är helt grymma och man blir helt inspirerad. älskar när man tittar i en konstbok och man blir helt INNE I EN VÄRLD. jag är så jävla stolt över min pappa, det har jag alltid varit, men det här gjorde mig ännu mer stolt. när jag blir stor ska jag också ha gett ut minst en sorts bok.
googlat idag: inget
musik idag: redman - tonight's da night, a tribe called quest - electric relaxation
gått idag: från telefonplan till gullmarsplan, höll på att dö
film idag: alpha dog. justin timberlake var rätt dålig skådis, men huvudrollskillen var bra, även om man ville hugga honom i huvudet med en yxa
idag har jag ätit och druckit:
1 ostfralla, thaikycklinggryta med ris, 1 banan, 1 kanelbulle,
kycklingsallad, 2 bröd, popcorn, gott & blandat-godis, 2 mackor
typ 1 liter vatten, 2 colaburkar, 1 varm mjölkchoklad, 1 kopp grönt thé
herrå.
måndag 10 september 2007
loose lips sink ships
mats bor i gävle, i hemlingby. han cyklar på sin röda mountainbike. han cyklar i gryningen och det luktar bajs i hela stan.
mats dricker kaffe med mjölk utan socker och jobbar som tidningsutdelare. han hatar det självklart. hans flickvän petronella är jätteful och han hatar henne i hemlighet och önskar ofta att hon ska ramla och slå upp huvudet. när mats är på stan tittar han på andra tjejer. hela tiden tittar han på andra tjejer, det är det enda han gör. han tittar på dom länge, länge, länge, dreglar, torkar av dreglet på sin meatloaftischa och putsar sina glasögon med en servett från burger king, servetten blir gråbrun av mats glasögonsmuts. mats vill aldrig dö. han beställer dyra drinkar till tjejer han inte känner och klär av dom med blicken, han "pokar" dom på facebook och konsumerar pornografi så mycket han kan när han är ensam hemma. när mats fyller år tänker han åka till stockholm och träffa sin kompis vladimir. dom brukar gå ut "kring stureplan".
vladimir bor i jakobsberg och putsar sina reeboks som att dom håller på att dö. hans jeans är blå, sitter högt upp och är av märket batistini. på framsidan av skärpet finns en stor döskalle i silverfärg och texten "rock forever!" finns bredvid. på hans t-shirt står det "tjejmilen 1996". vladimir gillar rock och en god köttfärssås med spaghetti och han jobbar som vaktmästare i en skola i jakobsberg. en gång knäade han en kille i fyran som klottrat med tuschpenna på skoltoalettsdörren. det var inte uppskattat. vladimir tycker om en stor stark och lite brottning på fredagar. hans hår är kort på sidorna och långt uppe på huvudet, han kallar det för en "actionfrisyr".
mats och vladimir träffades på tv-spelsmässan 1998. vladimir stod som fastfrusen framför sonic the hedgehog när mats råkade gå in i honom och spilla kaffe över hans svarta väst. "en uppvisning i total vårdslöshet!" sa vladimir strax efter kaffet ljumnat på hans blekvita bröst. mats bad om ursäkt, bjöd på en semla och efter det är dom oskiljaktiga. 2001 var dom på en bilsemester tillsammans i danmark, mats råkade vid ett tillfälle röra vladimirs penis av misstag och stämningen var lite låg i några dagar, men nu några år efter känns det som att dom två varit vänner hela livet.
när mats och vladimir möts på stureplan en lördagkväll klockan 23.45 är mats peppad bortom all sans. "ikväll kan vad som helst hända vlad! jag kommer att få ligga ikväll, du med! vi ska fixa det här!" säger mats och vladimir tittar på honom som att han är helt sjuk i sitt huvud. "men du får inte zspilla driiink meear baaura mauts! ztjejerna blieer inte kåta!" skriker vladimir mot mats med en riktigt obehaglig andedräkt.
dom ger sig iväg mot spy bar och kommer på något oförklarligt sätt in. efter att vladimir hängt in sin väst råkar han gå in i en blond tjej med mycket stora bröst, han råkar skalla henne så att hon börjar blöda i pannan. han ber om ursäkt och får en käftsmäll av tjejens killkompis. vakterna ser ingenting och dom två fortsätter upp i lokalen. klockan 03.00 är dom båda extremt fulla när dom helt plötsligt ser wille craaford i ett hörn, dom går fram till honom och det låter ungefär så här.
mats: "du var ju med i just d!!!"
wille craaford: "va öh nej det var jag inte"
vladimir: "joho! zdet e zdu ju, zdet zser jak! hora ljug inte!"
wille craaford: "jag är inte han, jag håller inte på med hiphop"
mats: "vart tog den söta lilla flickan vägen, ingen som vet, ingen som vet!!!!! (sjunger/skriker högt)"
wille craaford: "men håll käften, jag spelar på valvakor nuförtiden, hip hop är för fattiga som bryr sig om varandra, usch!"
vladimir: "shit wille zcraford, jaska fan spöarej, zvin!"
här blir dom avbrutna av wille crafoords flickvän som säger "nej men vad har vi här då? polacker?"
mats och vladimir skriker åt varadra och försöker då och då brotta ner varandra, dock försiktigt så att dom inte blir utslängda. "ikväll jävlar" säger vladimir och hans ögon lyser av tio års oavsiktlig avhållsamhet. i det dimmiga svarta och gröna neonljuset ser dom två tjejer. tjejerna är inte vackra men dom kollar åt mats och vladimirs håll. mats dansar in i en vägg och skrapar upp hakan. klockan 04.45 har dom kissat en gång i var och druckit en till öl, kvällen ser inte ut att sluta i någon annans säng, men vladimir ger sig aldrig och skriker till mats "kom igen, vi går fram till dom där tjejerna då", mats svarar "alltså, titta på oss, det ser ut som att någon kastat känguruavföring på oss och sen gett oss klamydia i näsan", vladimir förstår just då i det ögonblicket att det faktiskt stämmer, det finns ingen anledning att ens försöka. efter en quarter pounder, en pommes frites och en stor cola, kaskadkräks mats över vladimirs jeans, klockan är 06.30.
mats dricker kaffe med mjölk utan socker och jobbar som tidningsutdelare. han hatar det självklart. hans flickvän petronella är jätteful och han hatar henne i hemlighet och önskar ofta att hon ska ramla och slå upp huvudet. när mats är på stan tittar han på andra tjejer. hela tiden tittar han på andra tjejer, det är det enda han gör. han tittar på dom länge, länge, länge, dreglar, torkar av dreglet på sin meatloaftischa och putsar sina glasögon med en servett från burger king, servetten blir gråbrun av mats glasögonsmuts. mats vill aldrig dö. han beställer dyra drinkar till tjejer han inte känner och klär av dom med blicken, han "pokar" dom på facebook och konsumerar pornografi så mycket han kan när han är ensam hemma. när mats fyller år tänker han åka till stockholm och träffa sin kompis vladimir. dom brukar gå ut "kring stureplan".
vladimir bor i jakobsberg och putsar sina reeboks som att dom håller på att dö. hans jeans är blå, sitter högt upp och är av märket batistini. på framsidan av skärpet finns en stor döskalle i silverfärg och texten "rock forever!" finns bredvid. på hans t-shirt står det "tjejmilen 1996". vladimir gillar rock och en god köttfärssås med spaghetti och han jobbar som vaktmästare i en skola i jakobsberg. en gång knäade han en kille i fyran som klottrat med tuschpenna på skoltoalettsdörren. det var inte uppskattat. vladimir tycker om en stor stark och lite brottning på fredagar. hans hår är kort på sidorna och långt uppe på huvudet, han kallar det för en "actionfrisyr".
mats och vladimir träffades på tv-spelsmässan 1998. vladimir stod som fastfrusen framför sonic the hedgehog när mats råkade gå in i honom och spilla kaffe över hans svarta väst. "en uppvisning i total vårdslöshet!" sa vladimir strax efter kaffet ljumnat på hans blekvita bröst. mats bad om ursäkt, bjöd på en semla och efter det är dom oskiljaktiga. 2001 var dom på en bilsemester tillsammans i danmark, mats råkade vid ett tillfälle röra vladimirs penis av misstag och stämningen var lite låg i några dagar, men nu några år efter känns det som att dom två varit vänner hela livet.
när mats och vladimir möts på stureplan en lördagkväll klockan 23.45 är mats peppad bortom all sans. "ikväll kan vad som helst hända vlad! jag kommer att få ligga ikväll, du med! vi ska fixa det här!" säger mats och vladimir tittar på honom som att han är helt sjuk i sitt huvud. "men du får inte zspilla driiink meear baaura mauts! ztjejerna blieer inte kåta!" skriker vladimir mot mats med en riktigt obehaglig andedräkt.
dom ger sig iväg mot spy bar och kommer på något oförklarligt sätt in. efter att vladimir hängt in sin väst råkar han gå in i en blond tjej med mycket stora bröst, han råkar skalla henne så att hon börjar blöda i pannan. han ber om ursäkt och får en käftsmäll av tjejens killkompis. vakterna ser ingenting och dom två fortsätter upp i lokalen. klockan 03.00 är dom båda extremt fulla när dom helt plötsligt ser wille craaford i ett hörn, dom går fram till honom och det låter ungefär så här.
mats: "du var ju med i just d!!!"
wille craaford: "va öh nej det var jag inte"
vladimir: "joho! zdet e zdu ju, zdet zser jak! hora ljug inte!"
wille craaford: "jag är inte han, jag håller inte på med hiphop"
mats: "vart tog den söta lilla flickan vägen, ingen som vet, ingen som vet!!!!! (sjunger/skriker högt)"
wille craaford: "men håll käften, jag spelar på valvakor nuförtiden, hip hop är för fattiga som bryr sig om varandra, usch!"
vladimir: "shit wille zcraford, jaska fan spöarej, zvin!"
här blir dom avbrutna av wille crafoords flickvän som säger "nej men vad har vi här då? polacker?"
mats och vladimir skriker åt varadra och försöker då och då brotta ner varandra, dock försiktigt så att dom inte blir utslängda. "ikväll jävlar" säger vladimir och hans ögon lyser av tio års oavsiktlig avhållsamhet. i det dimmiga svarta och gröna neonljuset ser dom två tjejer. tjejerna är inte vackra men dom kollar åt mats och vladimirs håll. mats dansar in i en vägg och skrapar upp hakan. klockan 04.45 har dom kissat en gång i var och druckit en till öl, kvällen ser inte ut att sluta i någon annans säng, men vladimir ger sig aldrig och skriker till mats "kom igen, vi går fram till dom där tjejerna då", mats svarar "alltså, titta på oss, det ser ut som att någon kastat känguruavföring på oss och sen gett oss klamydia i näsan", vladimir förstår just då i det ögonblicket att det faktiskt stämmer, det finns ingen anledning att ens försöka. efter en quarter pounder, en pommes frites och en stor cola, kaskadkräks mats över vladimirs jeans, klockan är 06.30.
söndag 9 september 2007
can i get a fuck you
den här bilden får sammanfatta sommaren. vi sitter på tunnelbanan, det är fredag, stämningen är osoft och underbar på samma gång. vi är på väg till spyan och jag försöker lära elias hur man gör en sån där handklappsgrej man gjorde i skolan när man var liten, elias förstår ingenting men försöker ändå och blir lite arg när han inte kan och säger "jaskafanspöarejsenkris! duskafåsjävlamycketstrykasså". jag ser dampig och dum ut, redo att slå ut alla tänderna ur elias mun.
kalle bara skrattar och fotar och tänker på rim, sojaprodukter och läskeblask.
googlat på senaste:
cdnow.com (?????????)
kctv
pizza express
sage francis 22/9
kalle bara skrattar och fotar och tänker på rim, sojaprodukter och läskeblask.
googlat på senaste:
cdnow.com (?????????)
kctv
pizza express
sage francis 22/9
tisdag 4 september 2007
brommamamma
imorgon är det onsdag, eller "lillördag" som carl reinholdtzon belfrage skulle sagt. hur som helst har jag sovmorgon till 10.30. jag firar med friterade, mycket salta och nästan direkt obehagliga potatisskivor ur oattraktiv påse och brun dryck, extremt söt och med någon form av underlig smak, nästan äcklig. det bubblar jättemycket i min mun och jag tänker titta på en tv-serie där man väcker anstöt genom ond bråd död i det soliga florida.
topp 2 upptäckter den här veckan
1. att jag enligt en facebookapplikation som jämför ens foto med en kändis är lik: (och håll i er nu) JAY-Z!
2. att "cockblocka" folk på facebook
topp 2 upptäckter den här veckan
1. att jag enligt en facebookapplikation som jämför ens foto med en kändis är lik: (och håll i er nu) JAY-Z!
2. att "cockblocka" folk på facebook
no depression
luften är kall och varm, jag har en klump i halsen, jag lånar 500 kr av min pappa. jag lyssnar på special k, det känns lite som när jag var 18 år och gick runt och letade efter något. när det inte hände ett jävla skit. men nu, bollar i luften som sprängs. euforisk och mer kreativ än tidigare går jag upp på morgonen och hem på kvällen, jag spelar trummor i ett litet rum i rågsved, det låter distat i öronen, jag är glad. jag sitter i en soffa och pratar med jon. jag cyklar i skogen, stötdämparna trycker sig ner i varje sten, cykeln går nästan sönder, växlarna fungerar inte och jag håller på att slungas in i skogen minst tre gånger. i huddinge börjar det regna och jag ser en man som ser exakt ut som elvis presley, han går som en cowboy och i handen har han en påse från ica, elvis presely har handlat blodpudding och lingonsylt. jag cyklar hem, jag aktar mig för att köra in i bilar. det blåser vid telefonplan hela tiden och konstfackeleverna äter sushi och det gör jag med. jag åker buss och jag somnar hela tiden. jag tänker på att flytta och på att få slippa andas in bokdamm i sömnen från världens bästa böker hela nätterna. jag pratar med elias på msn, vi pratar som att vi är två karaktärer i en bok som sen blir en film och regisseras av kevin smith. jag surfar sängar på ikeas hemsida och på facebook vill folk att jag ska vara med och leka "ninjor vs vampyrer". min syster åker till usa och jag dricker rätt mycket läsk och min mamma har gett mig ginsengtabletter och det enda jag kan tänka på är den där speciella lukten i gamla trapphus, som farmor och farfars trapp luktade, det luktade trygghet och vaniljkakor, det sitter fast i mitt huvud för alltid.
lördag 1 september 2007
you down with o.p.p yeah you know me
går och lägger mig typ sju. vaknar runt klockan ett av att mina grannar typ BYGGER ETT RYMDSKEPP våningen ovanför. det bankas något fruktansvärt och det hojtas, det hojtas friskt, det skriks och flåsas. och jag kan se det framför mig. mina grannar, jag vet inte vad dom heter eller hur dom ser ut, vi kan kalla dom för tommy och annika, efter pippi långstrumps hangarounds. mina grannar tommy och annika har alltså beslutat att bygga ett jävla rymdskepp. tommy har hittat en jättebra manual på flashback och annika är helt bananas över att dom "äntligen kommer att få se rymda!"
tommy är så stolt över sin manual och han har köpt plankor i liljeholmen, plankor för tvåhundrafemtiospänn och lite spik och tejp, tejp måste man ha och han har självklart köpt trälim också, trälimmet som ska få rymdskeppet att hålla ihop. det måste hålla ihop. så, stämningen är på topp, det kan bli bra det här, tänker dom båda medan annika kokar kaffe (färdkost) och tommy spikar ihop några plankor. tommy målar skeppet neongrönt, "så att det syns!".
varken tommy eller annika har gått högstadiet. annika skriker och är jättepeppad, hon skriker där uppe i lägenheten och tommy gråter nästan av lycka när han ser att skeppet är klart. det är. så. fint. neongrönt står det där och lyser upp hela rummet, tommy har satt på soundtracket till filmen 2001 för att förstärka stämningen. ratten i skeppet är gjord av toarullar och eltejp. skeppet har också 21 växlar som tommy har tagit från sin son ulfs mountainbike. paret bär ut skeppet på balkongen där färden ska starta. dom sätter sig i skeppet och tommy trycker på knappen on. inga lampor börjar lysa, men tommy är inte orolig, han har följt manualen exakt, inget kan gå fel. skeppet verkar dock segstartat så tommy skriker åt sin son ulf att komma och "putta på lite!"
ulf puttar rymdskeppet ut över balkongräcket och tommy och annika blir till köttfärssås och spaghetti där nere på den svarta asfalten. ulf skriker lite och går sedan och spelar tv-spelet bioshock.
tommy är så stolt över sin manual och han har köpt plankor i liljeholmen, plankor för tvåhundrafemtiospänn och lite spik och tejp, tejp måste man ha och han har självklart köpt trälim också, trälimmet som ska få rymdskeppet att hålla ihop. det måste hålla ihop. så, stämningen är på topp, det kan bli bra det här, tänker dom båda medan annika kokar kaffe (färdkost) och tommy spikar ihop några plankor. tommy målar skeppet neongrönt, "så att det syns!".
varken tommy eller annika har gått högstadiet. annika skriker och är jättepeppad, hon skriker där uppe i lägenheten och tommy gråter nästan av lycka när han ser att skeppet är klart. det är. så. fint. neongrönt står det där och lyser upp hela rummet, tommy har satt på soundtracket till filmen 2001 för att förstärka stämningen. ratten i skeppet är gjord av toarullar och eltejp. skeppet har också 21 växlar som tommy har tagit från sin son ulfs mountainbike. paret bär ut skeppet på balkongen där färden ska starta. dom sätter sig i skeppet och tommy trycker på knappen on. inga lampor börjar lysa, men tommy är inte orolig, han har följt manualen exakt, inget kan gå fel. skeppet verkar dock segstartat så tommy skriker åt sin son ulf att komma och "putta på lite!"
ulf puttar rymdskeppet ut över balkongräcket och tommy och annika blir till köttfärssås och spaghetti där nere på den svarta asfalten. ulf skriker lite och går sedan och spelar tv-spelet bioshock.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)