honey bunny

det finns en hemsida som är ett slags community för människor som gillar det "nordiska". jag tänker inte nämna hemsidans namn, men jag kan berätta att ord som nämns är bland annat "negerboll" "negerbulle" och "kampåret 2007". yttranden som: "jag gillar kåldolmar bäst av all nordisk husmanskost" följt av "ska man slå tjejer?" och "bland det godaste jag vet å göra är stekt fläsk, kokt potatis och löksås", samt "säga vad man vill om ultima thule men deras musik är tidlös" hör till några av höjdpunkterna. hemsidan har ett forum där man diskuterar allt möjligt som människor med en förkärlek till norden gillar att tala om, allt mellan himmel och jord skulle man kunna säga, allt ifrån "vad som är nordisk husmanskost?" till "nationella kläder".
typiska namn på användare är "jag är nazist och klär mig i en bombarjacka", "vegetarianer e bögar1985", "vit är den bästa färgen, osv.

man kan alltså använda en server till mycket olika saker. tex skulle man kunna torka sig med den när man varit på toaletten. man skulle kunna använda den som bord, men man skulle också kunna använda den som löst bråte när man gör en majbrasa i vår, eller så gör man helt enkelt en härlig nordisk hemsida, där alla som gillar norden får samlas och prata om hur jobbigt det är när man vill köpa senaste naughty by nature, men man inte vågar, för man kan få stryk av en blond kille som kallar sig "asator".

in your heart

jag har skändat julsånger med min akustiska gitarr och med stämsång och jag har gett bort dom här sångerna på cd-r-skiva till mina föräldrar i julklapp. jag har fått så mycket fina julklappar att jag känner mig som den där lilla killen i den gamla tv-serien 'ebba och didrik', den där vidriga lilla killen som hade ett rum fullt av dom "häftigaste leksakerna" man kunde önska sig.

i övrigt har jag ätit så mycket mat att det känns som att peter harrysson inte behöver oroa sig för sin "mobbade mage" så mycket längre, han har inget att komma med, min mage kommer att bli omskriven i guinness rekordbok och jag kommer att ligga där på obduktionsbordet i framtiden när jag är död (dog metaldöden, alltså när man blir utsatt för väldigt hård och tung metalmusik så att man faller ner, död) och robotar kommer att blippa och fråga varandra på robotspråket;

robot 1: - vad är det här för något egentligen? den här magenser helt sjuk ut..

robot 2: - hmm, jag vet inte, ser det inte lite ut som en gammal stevie wonder-vinyl?

robot 3: - det ser ut som.. fem kilo king edward-potatis och.. en aladdinask med pappret kvar..

robot 2: - asså, fan vad äckligt

robot 1: - mm, den här killen måste ha varit jättehungrig

robot 2: - ja, superhungrig, allt finns ju här, mat för flera månader, och varför har han svalt allting med pappret på?

robot 4: - tjock verkar han ha varit, bukfet nästan..

robot 1: - verkligen, vilket vidrigt as

rapparen petter (som varit nedfryst): - shit, sjukt fet kille

alla robotarna: - vad menar du petter? är du ironisk?

new martini

Från: hello@christofferoberg.com
Ämne: kött är mord?
Datum: måndag 17 dec 2007 17.56.27 GMT+01:00
Till: ********@******.se

hej ***,

jag som inte alls äter köttfärs (är någon form av vegetarian), hur påverkas jag av det här gamla köttet ni säljer?

tacksam för snabbt svar, jag är väldigt orolig, jag har knappt kunnat sova den senaste veckan på grund av detta.

mvh

christoffer öberg-runfors

Från: ********@******.se
Ämne: Re: kött är mord?
Datum: måndag 17 dec 2007 21.34.02 GMT+01:00
Till: hello@christofferoberg.com

hej christoffer,

du behöver inte alls vara orolig, du äter ju inte kött, så risken för att du ska få i dig köttfärs är minimal, verkligen.

hälsningar,

marie, ***'s kundtjänst

Från: hello@christofferoberg.com
Ämne: kött är mord?
Datum: måndag 18 dec 2007 22.49.12 GMT+01:00
Till: ********@******.se

vad bra, då vet jag, jag vill absolut minimera all risk för att bli sjuk av kött, speciellt runt jul, när det är så mycket kött i omlopp överallt, du vet. tack för hjälpen!

mvh

christoffer öberg-runfors

i'm the man who loves you

jag tänkte lite på det här med frysta fiskpanetter och hur konstigt det egentligen är, speciellt att dom heter fiskpinnar, vadå pinnar? jag ser inget trädaktigt med den här fisken? pinnar? jag förstår inte, tänkte skriva något om det, men sen kom jag på att det vore ointressant. efter det snuddade jag vid tanken på att skriva en lång text om olika sorters ost, cheddar, chevré, brie, grevé, gruyere och hur så mycket ostsorter slutade på bokstaven e, men så kom jag på att det också, liksom det här med den frysta fisken, skulle vara totalt ointressant, nonsens som strindberg skulle sagt.

sedan kom jag att tänka på att jag kanske kunde skriva en text som enbart handlade om nazisten i ace of base, men jag var inte i form helt enkelt, så det får vänta. så länge skriver jag en lista på människor vars blogg jag vill se på internet inom en snar framtid! ni kanske inte ens vet vilka människorna är, men det skiter väl jag i.

tove
elias
chris
mange
sara
macke
robin
jens
kalle
nazisten i ace of base

your kiss so sweet, your sweat so sour

i min klass gå en tjej som heter charlotte. hon tycker att jag och peter stormare är lika. hon tycker att vi är så lika att hon bestämt att dokumentera detta med både typsnitt och manipulering av fotografi. jag vet inte vad jag ska säga riktigt, men jag noterar att mitt hårfäste är något lägre samt att mina ögon är smalare. men man tackar för komplimangen. filmen fargo är jättebra.

no money

det här är nog bland det roligaste jag läst på väldigt länge: shared bedroom for NO money at long beach

one week of danger

jag sitter här i mitt rum och tänker på hur otroligt tråkigt det är att ett gäng nazister totalt förstörde förkortningen VAM för all framtid. tänk bara på fiskeföreningen VAM (vi använder mask) i skövde som var tvungna att byta namn på sin fiskeförening i början av 90-talet när dom började få arga brev och obehagliga telefonsamtal efter att ha registrerat både vam.se och skickat ut flygblad med texten:

är du en gammal gubbe som gillar att fiska? häng med oss i vam ner till vattnet och fånga några fula fiskar, sedan grillar vi dom över öppen eld! ta med egen dricka och egen fiskeutrustning.

det är så tråkigt när en liten grupp människor förstör för alla andra.

fast det roligaste är ändå att vam står för "vitt ariskt motstånd", det är ju jättefult och helt fel, sist jag kollade var inte arier vita överhuvudtaget, och det är ju nästa syftningsfel också, vadå "vitt ariskt motstånd"? menar dom att dom är "de vita ariskas motstånd"? eller "det vita ariska motståndet"? eller menar dom att deras pappa även är deras farfar och moster? jag förstår verkligen inte. nej jag tycker man kunde komma på mycket bättre saker med en förkortning som vam, det kunde betytt "vi adels män" (om personen som startat gruppen varit efterbliven dvs), eller varför inte "vit arktisk motgång" (som en spegling av hela det svenska samhället), eller kanske skulle det kunna betytt "verkligen annan mat" (en exotisk matförening med dåliga svenskakunskaper?), listan kan göras lång, men det får bli en annan gång, jag ska på möte med sif (sarkofager i fara).

glass candy

någon gång på 90-talet bestämmer sig en mycket sjuk man för att skjuta ihjäl människor som endast är av utländsk härkomst. han är mycket specifik med det här och använder lasergevär. någon smart person som jobbar med media bestämmer sig för att kalla den här mannen för "lasermannen". vid ett helt annat datum, kanske ett helt annat år på 90-talet, bestämmer sig en annan mycket sjuk man för att våldföra sig på kvinnor, jag tror till och med att han våldtar dom, vad han är gör så är han säkerligen från farsta för han får namnet farstamannen. ett annat år, säkert också på 90-talet bestämmer en mycket sjuk man sig för att smitta så många han kan med sjukdomen hiv, han lyckas och får det passande namnet hivmannen.

nu hoppar vi fram några år och helt plötsligt befinner vi oss på 2000-talet och här någonstans är det jag inte riktigt förstår vad som händer längre. någon vid namn helene blir utsatt för något, det kan evetuellt handla om en kidnappning, jag vet inte så noga, men poängen är att en man är inblandad i det här och han blir senare kallad för helenemannen. kan man verkligen säga så? alltså, lasermannen, fine, det låter riktigt sjukt, men det funkar, farstamannen, visst, det funkar det med även om det låter som något man säger för att skoja till det lite, hivmannen då? jo det låter helt okej det med, men helenemannen, nej där måste jag nog sätta stopp. så kan man ju faktiskt inte säga.

walk it out

jag surfar på internet och helt plötsligt får jag upp ett meddelande som säger "användaren killer vill ansluta till ditt nätverk via bluetooth, vill du låta användaren killer ansluta till ditt trådlösa nätverk?" "jag väljer nej. efter några minuter händer samma sak och jag väljer återigen nej, fattar inte "killer" vinken?

nej det gör han förmodligen inte. "killer" förstår nog inte så mycket mer än att man måste äta mat för att inte dö. jag kan se framför mig hur "killer" sitter där, i sin etta som är hälften lägenhet och hälften gym. killer har två böcker i sin kromade bokhylla som han har fått av sin mamma carita. böckerna är "ondskan" av jan guillou och paulo robertos självbiografi "hur man lär sig att gå som att man bär något jättetungt hela tiden". "killer" är kanske runt 25, han har acneärr i sitt solbrända ansikte och han gillar sin tjej jessica, dom brukar träna ibland, han lyfter vikterna och hon står bredvid och tittar på, "killer" tycker att tjejer inte ska träna, "dom kan göra sig illa, dom vet inte hur man gör, dom är så små" säger han och stoppar in en baksnus under läppen.

där sitter han alltså, den här "killer", framför sin dator, det är söndag och han har haft en härlig helg med "grabbarna", "fett chill!" som hans kompis kribbe skulle sagt. "killer" har varit ute på kelly's och ätit middag på tgi fridays, sett die hard 4.0 på dvd som han köpt på megastore för 399 kronor och självklart han har varit på match och hängt med sina polare i "klacken" och "tagit några kalla" och lyssnat på björn rosenström.

han sitter där vid datorn, nöjd med sin helg och så tänker han "fan, man kanske skulle ta och försöka komma in på det där nätverket i mitt hus som heter kriskros, det verkar kul där! där kan man surfa lite, via bluetooth", så tänker han, men hörrödu "killer", jag har något att berätta, du får inte surfa på mitt trådlösa nätverk, aldrig någonsin, du kommer aldrig komma på mitt lösenord heller för det är helt omöjligt, och hade du bara haft ett lite finare namn hade jag kanske låtit dig surfa lite, för jag är inte snål, tvärtom, men med ditt smeknamn funkar det inte, hur fan skulle det se ut om jag lät dig surfa på mitt nätverk? det skulle vara som att jag tyckte att det var helt ok att du hette "killer", nästan som att jag tog dig i försvar. det förstår du ju själv att det inte skulle kunna fungera.

melinda wrede gästbloggar

yo, ni kanske kommer ihåg mig bitches?! ey, jag är melinda wrede. vad! jag har en ny skiva på gång och som ett led i promotiondelen kör jag lite skit på olika bloggar, vad! min nya skiva ska heta "från närförorten rakt in i folkhemmet".
här kommer texten till en av mina nya låtar, låten heter "inte blond längre"

"ey yo jag kommer in på klubben som värsta yxmördarsnubben,
folk fattar direkt att jag hugger yxan rakt i stubben, jag krossar med värsta reggae-dubben
och krossar ditt fula flin, jag kastar pärlor för svin som ligger på golvet och snortar kokain
ey yo jag är din värsta mardröm och din våta dröm i ett, jag krossar din skalle och ber din
morsa tvätta upp skiten med en hotell eken servett, vad!
du kanske har hört att min brorsa känner petter, ey yo han äter tre-rätters meny
och sätter upp en skidåkarrevy, reppar inte längre södermalm, ey yo jag skjuter honom i huvudet
och lägger hans döda kropp på en bit halm och åker moppe in till stan och på vägen taggar jag
ner en hel jävla lyftkran, ey yo, ey yo, jag skojar inte, jag skojar inte

jag är inte blond längre, jag har färgat håret, nu är det brunt och jag har tatuerat en feministisk symbol på låret
snubbar tror att jag är lebb men dom fattar inte vad jag snackar om, dom kommer att be om nåd när jag är klar med dom

ey yo jag glider in i andra versen som jag glider före i kön, om du tjafsar med mig sparkar jag dig rakt på ditt kön,
det är ingen idé att ens tjafsa med mig, jag har färgat håret och gjort en fet tatuering på låret, och på den står det
att ingen ska tjafsa med en tjej som har håret kvar på sin grej och som vet hur man spöar snubbar helt utan att använda
geväar, vad! vad! jag har ingen respekt för er hip hop skallar som tänker med era ballar och har stora byxor, man om jag
får se dom där baggypantsen igen jag kommer att använda mina yxor, vad! passa dig killen, lillen, eller vad fan du nu heter,
jag kommer att leta upp dig och smeta in ditt ansikte med giftiga maneter, kasta raketer, kasta ned dig i chokladbollssmeten, du kommer att se ut som bovete, ey yo jag slashar dina tires, jag är en hip hop motherfucker on fire

jag är inte blond längre, jag har färgat håret, nu är det brunt och jag har tatuerat en feministisk symbol på låret
snubbar tror att jag är lebb men dom fattar inte vad jag snackar om, dom kommer att be om nåd när jag är klar med dom

jag är inte blond längre, jag har färgat håret, nu är det brunt och jag har tatuerat en feministisk symbol på låret
snubbar tror att jag är lebb men dom fattar inte vad jag snackar om, dom kommer att be om nåd när jag är klar med dom"

hoppas ni gillade min nya text ey, köp skivan, den kommer snart! vad! vad! ey yo, peace, vi ses i vinter!

/melinda wrede

okej det där var ju inte så kul

okej, det där med ekorren niels var ju inte så kul. självklart är det jag christoffer som skriver i den här våldsamt sjuka bloggen. men ibland tar jag hjälp av ordböcker för att verka mer bildad och ibland gästbloggar mina kompisar och såna jag inte känner alls men som jag tycker är roliga och eftersom jag har så mycket att göra i skolan just nu tänkte jag köra lite gästbloggsinlägg här i några veckor. först ut är rapparen melinda wrede.

att äta kottar till både lunch och middag

jag undrar ofta vilka som läser den här bloggen. många anonyma människor tydligen. det är spännande tycker jag. är det flera djur som jag? eller är det mest människor? jag skulle härmed vilja kalla till ett upprop, så alla ni som läser bloggen, skriv en fråga till mig i kommentarsfältet så ska jag försöka att svara på den så fort jag kan. det kan ta ett tag dock, eftersom jag håller på att renovera stupröret där jag bor, en kotte hade råkat krossa halva mitt vardagsrum och det snöar in och min tjej tycker att jag spelar för mycket med mitt nya kängband "the ekorrers" och det är mycket på komvux för gnagare så man kan säga att det är mycket nu, det kan man verkligen.

/niels

bekännelsen

det är dags för mig att avslöja en hemlighet. den här bloggen skrivs inte av christoffer som många tror. den här bloggen är skapad och drivs av mig, niels. alla inlägg är författade av mig. det är därför versaler aldrig används. jag är för liten för att göra dom jävla versalerna. jag har utsatt christoffer för en typ av kupp kan man säga. christoffer får skylla sig själv, en jävla hipster som springer runt på stan och dricker öl och håller på med media, det är rätt tacksamt för mig att jävlas med honom som ni säkert förstår. han tror att han är jävligt häftig den där christoffer, går runt i sina skjortor och sin skäggstubb och bara "hej jag spelar i ett band, vi heter skinka skinka, vi spelar indierock, jag spelar trummor" jävligt häftigt, lars ulrich spelar också trummor och han har små små shorts på sig och äter små barn, inte så häftigt om du frågar mig. och vad är grejen med att han heter christoffer, men kallas för kris med k? schizofreni är så jävla tidigt 80-tal.

vem är jag då? jo, jag heter som sagt niels och jag är en liten ekorre. jag bor i en stupränna på kungsholmen. ganska schysst läge faktiskt, utsikt över några härliga tallar och jag har inrett hela lyan med lite fina tyger, mycket röda lampor (jag gillar rött) och ett och annat ekollon som proviant om jag blir hungrig. jag snor grannens uppkoppling, jag surfar självklart inte på något sorts abonnemang, jag är ju fan en ekorre, jag kan inte betala räkningar. hur som helst, jag tänkte bara förklara hur det ligger till, så att ni förstår sammanhanget lite bättre med den här bloggen och så där. nu har jag inte tid att skriva mer, jag ska hem till min tjej och hon bor i akalla, det tar ju säkert 50 minuter med tuben dit, jävla skit, dom borde göra någon ny sorts lokaltrafik för oss ekorrar, vi är ändå ett gäng såna här i stan och det där med att vi blir helt sjuka i huvudet ibland och angriper människor, det stämmer inte, det var en gång det där hände och det var några år sedan, det var min polare steffe (också ekorre) som var ute och letade lite kottar också hamnade han i något sorts fight med någon man, men dom bråkade ju bara om någon kotte, det kan hända vem som helst.

/niels

swimmers

jag vill försöka förklara hur jag känner mig den här måndagen, men det är svårt så jag kommer att bli tvungen att vara ganska målande i min beskrivning, så att ni verkligen förstår, men jag ska försöka, det ska jag verkligen. det är inte en speciellt bra måndag, den är kall och blöt och lite äcklig och helt värdelös egentligen, men så kommer jag på att det räcker med att jag skriver ett namn för att ni verkligen ska förstå hur jag känner mig, det blir vår gemensamma referens, något som alla kan förstå. något för både barn och vuxna, något både smarta människor och rena idioter kan förstå, något kockar, doktorer, ingenjörer, kanske till och med snickare kan se som ett anlete som står för enbart dåliga saker. väldigt små barn och till och med djur kommer att förstå vad jag menar när jag skriver det här namnet och nu kommer det mina damer och herrar. härmed presenterar jag mannen som har gjort fradga i mungipan häftigt igen (trumvirvel):

anders timell

hip-hop 40 poäng, kvalificerad yrkesutbildning

jag var på södertörns högskola där dom nyligen startat en hip-hop utbildning igår. här är lite rim som några tjocka killar i keps körde medan en av dom beatboxade och lät lite som en dövstum indianhövding.

"ey yo jag ska klippa av din navelsträng, bränna ditt lik på en öppen äng, ta din tjej och ligga med henne i en säng, våldföra mig på stora kickersgäng"

"jag ska sälja dig rikligt med korv, sen ska jag stoppa hela din balkong med torv, du kommer att gråta av sorg, som den där knarkhoran som blev bedragen av björn borg"

"ey yo yo, what, what, yo, get down, motherfucker, cocksucker"

"200 snubbar kommer mot mig, jag cuttar dom alla, brer smör på en fralla medans jag låter en snubbe dra iväg för att tjalla. kastar frallan i hans nacka och skriker "jalla jalla" ackompanjerad av dj salla"

"ey yo jag krossar ditt huve på en logg, jag kommer droppa skit om dig i min nya modeblogg, grabben du har inte sett början av det här, och om ett tag kommer du stirra med dina bögögon rakt ner i mitt gevär"

"du ser ut som ett lik len, värre än petter när han släppte bananrepubilken, eller som han den där blues, ey yo jag såg honom nyss i humlan där han låg och sov av sig sitt rus"

"du är sjuk, loco, och hög som waynes world"

"du jobbar i en gatukiosk och ser ut som en torsk, dude du är körd, du är värsta nörd, jag knullar dig sju gånger i röven, till slut kommer du sitta och gråta bland höstlöven"

"din mamma är ihop med en man med hästsvans och bara en lem, be den snubben att dra hem, han tror han kan komma till din lägenhet och fucka hela skiten, ey yo känn beatet, känn hatet som en pistol mot skallen, eller som väldigt kall metall mot ballen"

allt som allt är mitt intryck väldigt gott även om några av rimmen är lite halvdåliga, men det är väl så i början av en utbildning.

dead moon night

"brainstorming"

jag: "okej, vad har vi nu då? har vi något? va? va?"
någon annan: "jag har en grej"
jag: "vadå?"
någon annan: "ett för litet hjortbo"
jag: "va??"
någon annan: "ja, alltså hjortens bo är för litet"
jag: "hahahahahahahahahahahahahahahahahHAHAHAHAHAHAHAHA"
jag: "vad sjukt, en hjort kan väl inte ens bygga ett bo, den har typ inga händer?"
någon annan: "en hjort använder inte ett bo"
jag: "oj, okej"

min utkorg för sms

"cool, ring"
"cool, nä"

1977

kenneth

kenneth är 34 år. han är så djupt besatt av porr att han döpt sin gamla knarkschäfer till porr, han går ofta ut och går med porr och när han träffar människor säger han "här är min hund, porr", människor tittar konstigt på kenneth, men kenneth förstår inte varför. kenneth brukar ta med porr när han ska gå och handla, när han hyr filmer i videobutiken, han brukar till och med ta med porr på tågresor till oslo. en dag träffar kenneth en ny tjej och i telefon säger han "jag tar med porr också, är det ok?" och tjejen säger "åh ja vad trevligt!" och när kenneth kommer hem till henne öppnar hon dörren helt naken och med en helt skräckslagen blick. "varför är du naken?" frågar kenneth. "du skulle ju ta med porr???" svarar hans tjej. förhållandet tar slut på en gång och kenneth tar med sig porr hem igen.



mats

lilla mats är 12 år och bor med sin mamma och pappa i sigtuna i ett litet radhus. i radhuset finns det mycket mat och mats äter den mer än gärna. mats vägde vid sista doktorsbesöket 200 kilo. det är lite mycket, tyckte doktor roland. mats pappa bernt är fotbollstränare och försöker få mats att vara med på fotbollsträningarna, men mats tycker att det är jobbigt och äter snickers vid målet istället, han brukar köpa ett 12-pack snickers inför en fotbollsträning som är ungefär 2 timmar lång, när träningen är över är mats jättesugen på något gott och brukar därför gå och köpa cirka ett kilo lösgodis. mats badar ofta på kvällarna, i en speciellpool för valar som hans föräldrar köpt från island. i skolan retar dom mats, men mats bryr sig inte, han skrattar när dom retar honom. dom vet inte att mats älskar att vara tjock, han har ett mål med livet till skillnad mot dom små taniga jävlarna; mats ska bli fetast i hela världen, sen ska han bli känd och vara med i japansk tv. skolpsykologen frågade en gång mats varför han ville bli tjock och då svarade mats: "ju tjockare man är desto mer kärlek har man i sin kropp förstår du väl?"

johnny thunders

***** *********
today at 4:06pm

jag tycker att du skriver fyndigt. men jag undrar följande:
är du lika kul i verkligheten?
har du varit deprimerad länge?
tycker du att jag ska tatuera; sunshinedust vid revbenet?
kan du dansa?
har du en fondvägg i köket med färgen kaffelatte?


christoffer öberg-runfors
today at 5:47pm
man "tackar".

kul i verkligheten: att svara ja vore riktigt osoft, jag svarar kanske
deprimerad hur länge: ungefär tjugo år, det började när jag var 5, jag ramlade från dammsugaren rakt ner i marken
om du ska tatuera dig: om du gillar det ordet och den platsen låter det ju jättehärligt, gör det, men ta reda på vilken knarkreferens som är häftigast innan du verkligen gör slag i saken!
kan jag dansa: jag kan dansa, men jag dansar helst full och när det är jättemörkt och så mycket folk att ingen ser att jag dansar som en hiphopunge från 80-talet som brutit båda benen
har jag en fondvägg i färgen kaffelatte: verkligen inte

vilka roliga frågor! mer!!

här får du några frågor:

hur länge har du varit nu-rave?
vad gillar du mest av allt?
har du öppen planlösning?
kan du baka bröd?
är du en idealist?

scotchgard the credit card

någonstans i världen någon gång har någon person som jobbat med att ta fram ett par kalsonger så grovt missuppfattat mäns urineringsvanor att den här personen gjort ett hål i boxershortsen där han eller hon tycker att man ska stoppa in kuken för att sedan pissa. har någon någonsin använt det där hålet? och isåfall, varför?

jag kan se framför mig hur eskil i manstorp en julafton får ett par boxershorts av sin fru efter att alltid gått "barbacka" och i all sin iver och glädje över dom nya kalsongerna blir han pissnödig och när han väl ska pissa försöker han ta ur kuken genom det där hålet i kalsongerna och det slutar med att han pissar ner hela badrummet.

movers and shakers

snö

den första snön kommer som en för tidig utlösning rakt i ansiktet på stockholm. helt oannonserat och oprovocerat och som att den inte ens fattar själv vad den håller på med och varför. feg och töntig kommer den och ingen vill veta av den, förutom vissa, riktigt sjuka människor. den kommer från ingenstans och lägger sig över bilrutor och över folks jackor och över deras vantar och i deras hår. till och med när dom står inne på en klubb på stureplan har dom den över hela sina kläder. den är helt onödig och fyller ingen funktion. åh vad jag ogillar dig snön, du är som nordman, lukten av ostbågar och som vit glögg.

banankaviar

"micke på marknad" tänker så det knakar. han tänker och tänker och försöker komma på vad som skulle kunna tänkas slå när det kommer till nya kaviarsmaker. först tänker han på kaviar med mandelmassesmak, kaviar med honungssmak, kaviar med kaviarsmak, kaviar med rissmak, kaviar med sushismak, kaviar med smak av gammal man, kaviar med smak av hemlös, kaviar med smak av tungmetall, kaviar med smak av liza marklund, micke "brainstormar" och han känner att han "har flyt" och att han "tänker utanför boxen" och så helt plötsligt när han skrivit "kaviar med smak av djurhud?" så kommer han på det. banankaviar!

night out

ofta känner jag att timmarna inte räcker till, nästan varje dag känner jag så. och nu får jag en timme till. helt gratis. och du vet ju det, att det är så mycket jag vill göra, palla stå still, det är inget kul, men det går inte att göra allting samtidigt som alla vet och att få alla delar av hjärnan och kroppen nöjda på en gång, att alla nervtrådarna samtidigt är jätteglada och att all positiv energi samlas i hela kroppen och allting bara "flyter", det går ju inte. jag känner mig som att någon hällt ett entusiasmserum i mitt blod och jag vill så gärna få tid till allt inann jag måste sova, måste hinna, göra en playlist, repa, köpa läsk, kolla på sopranos, ringa tusen människor och smsa hundra, röka en cig på balkongen, läsa nöjesguiden, filmfestivalprogrammet och fantastic man och koka lite pasta och prova en ny tröja och duscha och skriva en text och sätta upp saker på mina väggar, rita lite och tänka på en skoluppgift och lyssna på den där skivan som jag tänkte på tidigare, men, och det är med stort m jag skriver det, när ord som "adhd" och "damp" används lika flitigt som "hipster" och "deephouse" och när trummisen i bad cash quartet döper en skiva till ett sånt där ord, då vill jag inte vara en del av det där. ordet damp är nu dött i min värld, jag ändrar det till "jag är glad i vin" om någon undrar.

och vad livet är svårt tänker man kanske ibland? jo det gör man. men nej det är det inte, det är skitlätt. det är bara att göra skiten. som jag idag, jag kommer på när jag och elias går på stan att jag har lite sämre hållning än jag borde ha, eller rättare sagt, elias påpekar det varpå jag skallar honom så att blodet rinner ner på hans nya open ceremony jacka som kostar 8500 kronor. hur som helst, det jag kommer på är iallafall att det är ju bara att börja gå rakt och tänka lite mer på hållningen då, så jävla svårt är det inte. man behöver inte problematisera. som bert karlsson när han slutar att äta semlor för att hans bukfetma börjar anta orimliga proportioner. det är bara att göra det. eller som när tommy nilsson känner att han inte kan få frid förrän han berättar för folk om sitt vidriga sexliv i låten "jag vill ha sex med dig", det är bara att GÖRA det.

before the trenches

googlat på senaste:

big brother
tomas brolin
wolf

tongue like a serpent

jag har lite ont i vänster bröstmuskel, det "strålar" lite. jag antar att det är hjärtat. jag har ätit min sista pan pizza i det här livet. jag tror jag kommer dö. eller alltså jag är helt övertygad om det. "men jag är ju så ung, det är inte rättvist" tänker jag, men döden bryr sig inte om rättvisor. döden kommer att komma när jag minst anar det, kanske medan jag sover, eller kanske när jag står och kissar, eller kanske när jag läser rocky. döden kommer att komma och knacka mig på axeln lite rått och be mig följa med till hotellet "svarta ormen". döden kommer att se jävligt otrevlig ut, han kommer att ha new rave tights, en klocka runt halsen och en ironisk batiktröja. döden kommer att heta något pretentiöst och han kommer att älska allt jag hatar, alltså lever, mjölk, matematik, studentikosa saker och carl reinholdtzon belfrage. döden kommer att vilja prata med mig om modebloggar och annat trams men jag kommer bara att stå där i hissen ner till helvetet och tiga, tiga som en mur, som berlinmuren och sen kommer jag att skratta åt honom, skratta döden rätt i ansiktet och spotta på hans oversizade hoodie, spotta blod för det gör man när man är på väg mot döden. döden kommer att bli fullkomligt rasande och jag kommer att dropkicka honom rakt på käften så att hans skelettkäke ramlar ner på hissgolvet och sen kommer jag att be döden sticka från stan, döden kommer att gråta sitt dödsblod och be om nåd, men jag kommer inte att benåda honom, jag dödar honom, jag dödar döden och på hissdörren skriver jag "döden was here 2007".

son of a gun

jag har kommit över opublicerade självbiografier från flera svenska kändisar och jag kan som enda blogg i hela världen publicera delar av dessa texter. jag hoppas det smakar, ja det hoppas jag verkligen att det gör.

ur henrik schyfferts bok med arbetstiteln "att ha samlag med målvaktskläder på"

"när jag märker att han inte alls förstår reglerna i monopol ber jag honom att köra upp hela strandgatanpjäsen i urinröret. lasse weiss fattar inte alls vad jag menar men han tittar på mig med sina hundögon och säger att han tänker försöka lära sig reglerna, bara för min skull. han är så charmig, lasse. jag kräks upp en bit saluhallsinhandlad chevre i munnen. tänk vad jobbigt det är at spy egentligen, det är en jävla pärs kan jag tala om, man blir helt svettig. efter det minns jag ingenting mer av kvällen. jag vaknar dagen efter av att lasse sitter i kalsongerna och tittar på teve. det luktar som att bröderna bronett har brottats nakna i mitt sovrum. efter en smörgås med räkor, ägg och dill på mår jag som en människa igen och nu tänker jag ta mig fan göra något av den här dagen så jag sätter mig i min audi och bränner in mot stan. innan stan stannar jag på ica och köper lite matvaror. jag gillar att handla mat. nu ska jag möta min vän jocke i stan, vi ska äta semlor, dricka sälurin och spela glockenspiel och eventuellt prata om ett gig jag har på gång i höör på ett dagcenter, jag ska få betalt i salubrin."

ur fredrik virtanens bok "fläsk till middag idag igen? vi säger så!"

"när jag sitter vid mitt köksbord och äter av fläskkotletter som min mamma har gjort kommer jag att tänka på tjejer, jag kommer att tänka på hur mycket jag skulle vilja ha ett samlag med en av dom, vem som helst av dom, bara det är en kvinna."

ur calle schulmans bok "den gigantiska hästkäften som är min bror"

"det är samma sak varje dag. jag får försöka smyga fram, trippandes på tårna, för att inte väcka den där arga jävla polacken som ligger där i sängen. jag sover i en liten låda på alex sida av sängen. när jag kommer in på toaletten börjar jobbet på en gång, då går jag på den, tandställningen. jag plockar fram den ur dess metalluktande ask och polerar den några gånger med fintrasan innan jag börjar putsa den med en speciell kräm som alex har sagt att jag ska använda. när den är färdigputsad öppnar jag alex stora hästkäft och stoppar in tandställningen. när jag är klar lägger jag mig i min säng igen, min härliga säng som är en skokartong som alex har gjort åt mig. det är så härligt att jag efter att ha rymt från dagcentret "trollsländan" i emmaboda nu äntligen får vara med min älskade bror igen."

boy soprano

framtid

jag gillar det här med ärlighet och att inte låtsas vara häftigare än man faktiskt är och jag har redan berättat det mesta om mig själv, men det finns en sak jag inte berättat och nu är det dags. jag tänker erkänna något som är så pinsamt att ni tre personer och hunden som läser den här "bloggen" kommer att sluta läsa omgående efter den här texten. jag kommer att förnedras av mina vänner, man kommer att skrika könsord efter mig på stan, man kommer att kalla mig otrevliga saker, man kommer att kasta köttbitar efter mig, råa köttbitar kommer att krossa luften, man kommer att bussa hundar på mig, stora blodkäftade hundar som vill döda mig för min dåliga smak och man kommer att skratta bakom min rygg. man kommer inte att vilja prata med mig om man träffar på mig på stan, man kommer att ta omvägar för att slippa se mig i ögonen, långa omvägar. man kommer inte att släppa in mig på klubbar mer och alla som jag känner inklusive min familj kommer att ta avstånd från mig. mitt liv kommer aldrig bli som det en gång var.

jag kommer att sluta i en soc-lägenhet i haninge, injicerandes döden rakt in i venen och från mina högtalare kommer ulf lundells senaste skiva ljuda, i mina bokhyllor kommer det att finnas romaner av per hagman, i min frys kommer man att kunna hitta "laxpytt" och i min kyl "bullens pilsnerkorv" och i hallen kommer det finnas en mycket ful anslagstavla där jag satt upp gamla konsertbiljetter från spelningar med "hoola bandoola band", "stefan sundström" och "wille crafoord". i mitt kök kommer det att finnas en stråhatt på köksbordet, en hatt jag använder "när jag ska på lokal". jag kommer att ha shorts på mig på sommaren, shorts med fickor på, flera fickor, "smarta fickor" och jag kommer att röka hemrullade cigaretter och vissla poplåtar hela dagarna. jag kommer att åka "tricken" in till stan och skinnjackan, den svarta skinnjackan som jag köper, kommer att sitta på min bukfetmabeklädda kropp till den dagen jag dör. på begravningen kommer soundtracket till änglagård spelas. allt det här kommer att hända om jag fortsätter att gilla den nya kentskivan.

nutid, på grund av den nya kentskivan

jag skäms som om jag vore en hund som råkat skita ner en jävligt dyr persisk matta i ett stort slott.

jesus loves me

googlat på senaste:

ebba von sydow

fuck the sex pistols

i helgen, det kan ha varit i lördags, vaknade jag upp på morgonen och hade drömt konstigt igen. jag gör det nuförtiden, nästan varje natt. den här gången drömde jag tre saker. den första drömmen handlar om min lillebror johan. jag drömmer att han är fast i ett beroende, ett drogberoende, ett tungt sådant. johan vägrar att sluta och alla i hans omgivning säger att han "kommer att knarka sig till döds". i drömmen försöker jag förgäves få honom att sluta med knarket, men han vägrar. alla gråter och ber honom "snälla sluta knarka". men det gör han inte, han använder någon sorts pipett och droppar en vätska på tungan och lägger sig sedan helt utslagen på sängen.

i den andra drömmen är jag i en källare. i källaren tar någon sitt liv med en pistol. det låter jättehögt när personen skjuter sig själv i huvudet och jag blir jätterädd och försöker komma ut ur källaren. jag springer fram och tillbaka och upp och ner men jag hamnar bara där jag precis var, som i en dålig skräckfilm. i ögonvrån kan jag se personen som skjutit sig själv i huvudet, den ligger på golvet och det är massor av blod.

i den tredje drömmen är jag vid mariatorget och ser att det finns en permanent vacation butik där. jag blir alldeles upprymd och glad och hela livet känns helt underbart för nu kan jag ju köpa en fin t-shirt. det är min sista dröm. sen vaknar jag och det känns som att leif gw persson har suttit på mitt huvud jättelänge.

"jag hatar hela världen! hoppas alla dör! speciellt hatar jag små kycklingar, tuppar och ägg! men omelett, det gillar jag!" - marcel proust

i dream my days away

jag sitter på tunnelbanan och läser i dagens nyheter om det hemska oprovocerade våldet som börjar bli allt vanligare och vanligare och även kryper långt ner i åldrarna. nu är det tydligen små barn som håller på med det också. jag läser en artikel om ove, 5 år, som enligt sin pappa roger brukar försöka att "slå ihjäl alla i sin omgivning". roger berättar att ove inte har någon som helst empati för andra människor och att han "om han inte får rätt sorts middagsmat kan ta till extremt våld". jag undrar hur det här extrema våldet ser ut. tar han fram en bit rymdlego och kastar mot sin pappas tinning? slår han sin pappa på knät med duplo? vägrar han att äta upp all spaghetti? ropar han "bluuuäääähhhhhhh"? eller kör han faktiskt ner sin mammas ansikte i fritösen och dropkickar sin pappa ut genom köksfönstret som den onda 5-åringen han är? kryper han sedan ned för trapporna och tar en cigg utanför porten?

hur ser hans liv ut? har han en mobiltelefon? vilka är hans vänner? hur kommunicerar dom? när man är 5 år kan man ju inte ens prata. och när ove blir arg, bajsar han då på sig? vem byter isåfall hans blöja? det finns många frågetecken. jag ser en 5-åring framför mig som har sina föräldrar som personliga slavar. en 5-åring som får allt han pekar på, som tatuerat in en tår bredvid ögat för att han faktiskt har mördat och suttit inne för det. en 5-åring som är "kung på dagis" och bestämmer vem som får sova eller inte direkt efter fruktstunden. en 5-åring som tar en rohypnol innan han tar sin eftermiddagstupplur. en 5-åring som är känd för att säga "passa dig för fan, annars hugger jag dig i fontanellen!"

pop the glock

googlat på senaste:

ingredienser till corpse paint
köttfärslimpa, kokt potatis, rårörda lingon och smörgåsgurka
kortedala nattbibliotek
myskväll
rustikt antikt slott
babe den modiga lilla grisen

skoja.

två helt olika sorters rock

ibland blir jag så sugen på att bära rock. en riktigt fin yves saint laurent vintagerock. vara en riktig klassisk gentleman. en sån som bjuder kvinnor på fint och dyrt vitt vin ur fin och exklusiv flaska med fin etikett och sedan kanske bjuder på lite handskalade räkor från marsstrand och spelar någon härlig gammal ragtimeklassiker på vinyl. en sån där härlig gammal man som röker cigarr och ser lite ut som en blandning mellan sean connery och george clooney. en sån som alla kvinnor vill ha. tänk att få vara en riktig gammal gentleman. tänk vad härligt. prostataproblemen? andedräkten som luktar brunn? åderbråcken? hemorrojderna? håret inuti öronen? den allt mer tilltagande demensen? att ha blöja? jag skiter i allt det där, bara jag får bära rock.

men det finns en annan sorts rock jag gillar mer. jag pratar om hårdrocken. jag älskar den av hela mitt hjärta. iron maiden, scorpions, megadeth, europe. jag kan inte låta hårdrocken vara. jag kommer alltid in på den när jag pratar med människor. jag vill att dom ska förstå min kärlek till den här musikstilen, jag vill att dom förstår att jag verkligen tycker om den så mycket att jag skulle kunna tatuera in wasp's logotyp i mitt scrotum. det finns inga gränser för min kärlek till hårdrock. på kvällarna lyssnar jag ofta på metallicas skiva "st.anger", jag sitter där i mitt pojkrum, med corpse paint i ansiktet och urklipp ur metal hammer på väggarna, jag sitter där och känner hjärtat bulta i takt med dubbelkaggarna och det är så vackert.

här är en hårdrocksvers jag skrivit.

blades of steel
steely blades
the dragon is angry
anger dragon awakes!
yeaaaaaaaaaaaaaaaah

you'll be comin' down

han drömmer på natten om att hans nyinflyttade grannar som han inte ens har träffat är hänsynslösa mördare som mördar honom om och om igen med knivar, pistoler och hemska rostiga tortyrverktyg. förmodligen för att han blev rädd när han såg på pans labyrint för andra gången innan han skulle sova, natten innan. han lyssnar på senaste bruce springsteen och drömmer om att flytta iväg någonstans långt från all jävla skitbajsnödig småstadsstämning och alla deprimerade jävla cyniska människor som bara vill vara ett cementblock i historien, inget mer, någonsin, som inte tror att man kan komma någonstans på den här sidan av solen.

han borde väga runt tvåhundra kilo med tanke på hur mycket snabbmat han har ätit den här helgen. men nej. han tror att han är beroende av kolsyrad läskedryck men han är inte helt säker, inte helt, bara nästan. han har snusat nikotinfritt snus i två år och börjar känna att det kanske är att slösa sina pengar på fel saker. han lyssnar på kent men skäms lite för det. han ska äta indisk mat till middag. han klär sig ofta i vit t-shirt. han tänker ofta att han är lite för rastlös för sitt eget bästa. han har för hårda krav på saker. inget duger. han talar innan han tänker. han gillar italiensk ost. en gång drack han en liter apelsinjuice jättesnabbt och kräktes direkt efteråt. när han var liten klädde han ut sig till pippi långstrump och lekte sjörövare med köksbordet upp och nedvänt som skepp.

när han är ensam brukar han "rappa" med i hiphoptexter och försöka låta så svart som möjligt. efteråt skäms han.
men han är en meter och nittiotre centimeter lång och entusiasmen förkroppsligad när han kommer gående. och han ska visa er. era jävlar.

den lilla tjejen i cosby

ett urdrag från bloggen total meningslöshet

"jag minns söndagskvällarna för femton år sedan säger django, han säger det med hela halsen full av nostalgi. "jag minns dom verkligen som att det var igår och klockan var 21.00 och det enda jag kunde tänka på var bill och hans vackra tevefamilj" hör jag honom säga, men det är svårt att uppfatta exakt vad han säger eftersom han har quornfilé i hela munnen. senare på kvällen pratar jag med en annan kompis, vi kan kalla honom albert. vi pratar om bill cosby. igenom telefonen hör jag honom gråta, jag hör hur tårarna möter golvet och i nästa andetag säger han "jag kan inte fatta att... (snytljud) ..den lilla ungen (gråtljud) har vuxit upp och blivit riktigt, riktigt sjuk, jag trodde.. inte.... det kunde hända... i usa... (mer gråtljud)"

jag vet inte vad jag ska svara albert så jag lägger på luren. det låter klick i mitt öra när jag trycker ner telefonklykan. när jag lagt på luren känner jag mig tom och illa till mods. jag går till kylskåpet och brer en smörgås, räkosten smakar gammal bordellmatta. tanken gnager. jag vill veta vad fan han menade med att hon blivit "riktigt riktigt sjuk". keshia knight pulliam - riktigt riktigt sjuk, jag kan se rubrikerna framför mig. men hur menar han? har hon aids? är hon så sjuk? eller kanske cancer? eller menar han sinnessjuk? jag bestämmer mig för att söka information om henne på internet. jag använder google som jag ju hört ska vara "det absolut främsta inom sökmotorer på internet". denna information stämmer och jag sitter nu på ungefär sjuhundra a4-sidor om keshia "den lilla tjejen" knight pulliam. jag tänkte nu lägga in all den informationen här, men tyvärr ramlade jag i hallen på en bit medvurst och slog upp huvudet och det kom blod på alla papper så det går ju inte. happ. det var ju tråkigt. riktigt trist. för jag hade verkligen något där kände jag. verkligen tråkigt. trist. hmm."

never 'ad nothin'

jag älskar att mitt förra inlägg är lite som att jag kissar mig själv i ansiktet. men det bjuder jag på.
jag har inget att skriva alls idag. så hej då. nästa gång ska jag försöka skriva om något riktigt jävla sjukt.
kanske blir det något om maträtten "flygande jakob" eller om johannes i solna som inte kan sluta tänka på knivar.

bra saker:

ekologiska veganska chocolate chip cookies från wholefoods
att få presenter
hyra film
angelic upstarts

drive slow homie

jag bara väntar på den dagen då folk ska sluta klaga på allting hela tiden och börja göra någoting kreativt med sina jävla liv. har det blivit det nya, att klaga och skrika på allting, exakt allting? jag blir så trött. kan inte alla bara slappna av lite. det är så himla jävla lätt att sitta på sin lilla blogg eller på tunnelbanan eller whatever och bara: asså vad är dealen med.... vad är dealen med idol, vad är dealen med tjocka människor, vad är dealen med såna där skor eller såna där byxor, vad är dealen med GI, vad är dealen med folk som inte har värsta kollen på allt och går på ascoola klubbar eller vad är dealen med modebloggar och var är dealen med att inte gilla modebloggar och vad är dealen med alla som hatar stockholm och så gärna vill till nyc, så OVÄNTAT och tvärtom vad är dealen med dom som gillar stockholm så mycket, vad är dealen med att att vara typ vegan? så jävla hippie, vad är dealen med dreads, så äckligt och vad är dealen med esteter och vad är dealen med klubbkids och bla bla bla bla, så jävla sug min kuk. så jävla lätt att bara klaga på folk hela tiden, så. jävla. lätt, kanske det LÄTTASTE man kan göra i hela världen på andra plats direkt efter att urinera.

googlat på senaste:

rolig spelning
google

modedesignern anders pontonen bcheszka gästbloggar

Hej! Jag heter Anders Pontonen Bcheszka och jag är här för att gästblogga. Jag kommer inte att skriva om mode eller liknande utan kommer totalt att fokusera på ett område som intresserar mig starkt, nämligen "sex på konstiga ställen". Jag tänker prata lite allmänt kring ämnet men ocksä även gå in i detalj och berätta lite om mina egna erfarenheter i form av en sorts lista, men först; lite information om mig själv!

Namn: Anders Pontonen Bcheszka
Ålder: 32
Kön: Man
Bor: Hornstull
Yrke: Designer
Civilstånd: Gift
Favoritmat: Sushi
Favoritmusik: Deep House
Hobbies: Jogga, vin, samlag

Så till ämnet; Att ha samlag på olika ställen. Man kan ju kalla det lite vad man vill, kanske vill man kalla det att man knullar, kopulerar, samlagar, har sex eller helt enkelt att man "tar på varandra" eller så säger man "feed the horse" som jag brukar säga. Jag är en man i mina bästa år och gillar att ha samlag i olika situationer, inte bara i hemmet med min fru på diskbänken och då är det viktigt att man provar på lite nya saker, därför hade jag tänkt att lista några "konstiga platser" jag har haft sex på. Dom följer här nedan, utan inbördes rangordning.

Konstiga platser jag har haft sex på. Av Anders Pontonen Bcheszka.

1. I en mörk bunker

2. I en regissörsstol

3. I ett sandtag

4. I en chokladask av märket Aladdin

5. Bakom en stor väckarklocka

6. Under ett bord på en fin restaurang

7. På en Macbook pro

8. Mot en vakt på Laroy

9. I en mycket liten flyttkartong

10. Bakom en stor påse gorbypiroger

hey deuce

jag har varit på skansen och där har jag sett skandinaviska djur. många djur har jag sett. djur i bur. dom var fina men jag tyckte synd om dom på samma gång som jag tyckte att "åh va gullia!"
jag har stått nära björnen, han var på andra sidan glasrutan (den tjocka glasrutan) och han såg ledsen ut, som en ledsen hemmafru som bara städar hela tiden. jag såg även ugglan, den jäveln såg sur ut och vände huvudet runt i typ 360 grader, kanske för att skrämma mig lite, men jag gillar ugglan, det känns som att den tänker innan den pratar, jag skulle behöva vara lite mer så, som den där lilla ugglan. och älgen? den var fin den med.

jag har även sett en beckfilm, den var riktigt usel. tänk er följande scenario; två ungdomar blir överkörda av ett tåg, allt tyder på självmord hela vägen igenom filmjäveln och i slutet så kommer man fram till att dom faktiskt tog livet av sig. höll på att dö för att det var sån bra och spännande upplösning.

..................................

i övrigt har jag ett missat samtal från arsalan nasiri. jag tänker inte ringa tillbaka.

throw some d's

liselotte är "nyfiken". det börjar med att hon är sju år gammal och tycker att granngubben verkar vara spännande, så hon följer efter honom till hans arbetsplats. utan att han vet om det så klart. hon följer efter honom när han går på dom nerpissade trottoarerna i malmö centrum. hon håller sig långt bakom honom så att han inte ska se. hon luktar i luften för att känna om han har någon after shave på sig och isåfall vilket märke det skulle kunna vara. gubben kastar ett äppelskrutt i en papperskorg. liselotte tar upp det och slickar på det. när gubben kommer till sin arbetsplats gömmer sig liselotte bakom ingången och medan han röker en cigarett sittandes på en lastpall, smiter hon in på kontoret där gubben jobbar. hon sätter sig på toaletten och kissar lite. sedan går hon därifrån.

när granngubben kommer hem från jobbet har liselotte varit i hans hem hela dagen. hon har tittat lite på inredningen och hur saker och ting ser ut i hemmet och hon har inte alls gillat vad hon sett. liselotte har därför möblerat om hela gubbens hus. i blod har hon skrivit "varsågod" på väggen.

när liselotte växer upp slår internet igenom med full genomslagskraft. liselotte hittar nu flera nya vägar att förfölja människor på. hon googlar människors namn hela dagarna, letar upp deras telefonnummer på hitta och hon ringer till folk och "flåsar" via ip-telefoni. när hon chattar kallar hon sig för "blodet ska flyta"

gränsen nås på våning fem i ett höghus i skövde år 2003 när liselotte gömmer sig i en garderob hemma hos ett par som är både blinda och döva. liselotte känner sig osynlig och cyklar hem. "vad fan håller jag på med egentligen", skriver hon i sin stalkerblogg på aftonbladet.se.

jag träffar liselotte på ett kafé i norrköping i september 2007. hon ser smutsig men snäll ut. hon har en stor stickad tröja på sig och hennes röda hår är lockigt och ser ut att aldrig ha tvättats. hon dricker thé med honung och hennes kläder luktar svin.

- stalker?

- ja, jag är en stalker asså

- ok, hur menar du då?

- nämen det är vissa jag blir knäpp och besatt av
alltså det är nog väldigt jobbigt för dem, men jag kan
inte hejda mig själv då. mitt rationella tänkande stängs
av liksom. det är jobbigt för mig med. det har hänt med
2 pers riktigt ordentligt och har pågått länge, andra bara
några veckor.

- men vadå, du googlar folks namn och kollar upp dom på myspace?

- ah googla är ju inte så farligt. jag har åkt fram och tillbaka över hela europa
för en man, dök upp överallt. skitjobbig var jag nog.

- ja det låter ju lite sådär, hade du någon sorts relation till den här mannen?

- nej jag hade sett honom i en skolkatalog bara

the sun was like no no no the moon was like go go go

indianmannen stiger på i högdalen och jag sitter på tunnelbanan sent på kvällen en lördag och mittemot mig sätter han sig. han har stora hörlurar på sig, såna där som spelar mer musik ut ur hörluren än in i örat och volymen är hög. jättehög. indianmannen lyssnar på tears for fears. "don't you forget about me, don't youuuuuuuuuuuuuuoooooooohhhh oh oh ooooh" dånar ut i vagnen och ingen bryr sig eller hör det. alla svenska människor sitter där i vagnen och dricker sin starköl ur burk och tänker på sina lägenheter i enskede. ingen förstår hur fint det är att den här indianmannen sitter där och lyssnar på tears for fears. han ser ledsen ut och luktar alkohol och second hand kläder. jag tänker att han kanske har gjort slut med sin tjej eller att han bara är lite lördagsdeppig. jag vill krama om indianmannen och säga att allt kommer att lösa sig. eller kanske slå honom på axeln lite vänskapligt och säga "inte ska du sitta här och deppa" om det passar sig bättre. för han kanske är lite homofobisk indianmannen, men det skulle vara helt ok, jag skulle kunna förlåta honom för det. men jag pratar inte med honom alls. nej någon måtta får det vara. istället skriver jag ner följande i min mobiltelefon:

"på vágem til rtan siter em indian framfn mhg ggn lxrnar på tears 4 fears jag vill ueta mer om hanq liu"

indianmannen har flera jackor på sig. en av dom har päls. han trummar takten på sina knän. jag undrar vad han gör på fritiden. kanske jobbar han som hundfrisör och har tjugofem barn eller så är han arbetslös och gillar att läsa böcker skrivna av jan guillou eller så är han creative director på byrån farfar och bor i hammarby sjöstad och köper sin brie över disk på fredagarna i östermalms saluhall. jag kommer aldrig få veta. indianmannen sitter kvar när jag går av vid t-centralen. jag går till lava(!!!!!!!!1111) och kollar på adam tensta. stämningen är som en fritidsgård full av killar med stora byxor och liten penis. jag mår dåligt psykiskt. efteråt åker jag till debaser medis och kollar på sage francis. sage är tjock, rolig och rappar bra. efter spelningen dör min jävlaskitmobiltelefon och jag åker hem och äter tolv kilo nötter och tittar på tv för första gången på elva år. tv visar sig vara riktigt vidrigt så jag stänger av. klockan 04 vaknar jag av att en skitgammal kentlåt spelas i min ipod. texten går typ "du är som glaaaaaas, jag är gjord av en vaaaaaas, som en speeeeegel, hissa seeeeegel".

apropå det så har jag fått tag i en kenttext från den kommande skivan.
låten heter "broms" och här är texten:

broms

du är som ett tåg, du bara går och går
jag är som frank, mats, roger och ellinor
men i en spegel är jag glad, där kan jag vara jag
som när min pappa gav mig choklad

precis som en broms, kan man komma bort
i asfalten och glas, precis som gammal gas
jag bröt mitt allvar itu och kossan säger mu
och det är jag som är ett barn, idag, jocke heter jag

du är som ett tåg, du åker över allt som du ser
jag är som pierre som bara tar istället för och ger
men i en spegel är jag blank, nästan som en dank
som när min pappa gav mig the smiths skiva "rank"

precis som en broms, kan man komma bort
i asfalten och glas, precis som gammal gas
jag bröt mitt allvar itu och kossan säger mu
och det är jag som är ett barn idag, jocke heter jag

och tänk om bromsarna inte tar
tänk om dom inte tar
tänk om dom inte taaa-haaaar
taaaaaaaaaaaaaaaaaa-haaaaaaaaaaaaaaaar
ta ta ta ta ta ta ta ta- ha ha ha ha ha ha haaaaaaaaar
tänk om bromsarna inte tar

when the blood stains your vintage cowboy shirt and your heart stops beating you are dead

jag står vid bögringen, jag har armarna på räcket och står och pratar med en kompis. en gammal flickvän står bredvid och försöker få min uppmärksamhet. ny scen. jag står vi spärrarna vid t-centralen, vid en pelare, jag står lutad mot pelaren. mot mig kommer en invandrarkille, han ser ut att vilja något så jag spänner ögonen i honom. han kommer fram till mig och sätter händerna på varsin sida om mitt huvud som om han tänker berätta en hemlighet för mig. invandrarkillen viskar "ge mig din mobil och alla du har i dina fickor, om du inte gör det hugger jag ihjäl dig med min kniv". jag svarar "ok, du ska få allt jag har". sedan stoppar jag ner handen i min vänsterficka för att ta upp mobilen, när jag har mobilen i handen kommer jag på att jag ska skada den här killen så mycket att han inte kommer kunna gå mer i det här livet. "ok, vänta en sekund, du ska få allt jag har, alltså, verkligen, ALLT!" säger jag till honom och det känns som om min hjärna kokar sönder. killen svarar "snabba dig på nu, du är död om jag inte får din mobil". "jag är redan död" väser jag till honom och det hamnar saliv på hans örsnibb.

jag ber honom titta ner på mobilen som att jag ska ge honom den och i samma sekund slår jag honom på käften så jävla hårt att han flyger rakt ner i marken med skallen. men han reser sig upp direkt. min hand ser ut som korvgryta. jag ger honom en ny käftsmäll, inte lika hård, men han kan inte slå tillbaka och han blöder från baksidan av huvudet och pannan. blodet rinner ner över hans äckliga jävla kickersjacka och jag njuter av att spöa skiten ur honom. jag jabbar mot hans ansikte som sly i rocky II och hans ansikte börjar efter ett tag likna elefantmannens. han ber mig dock aldrig sluta, han ber mig aldrig om nåd, han är så stolt, den lilla jävla nollan. han tror att han kommer att komma tillbaka. han fattar inte att han håller på att dö. jag slutar aldrig slå, det bara fortsätter och till slut är det som att stå och slå mot asfalt, händerna brinner. efteråt mår jag illa och vill spy, men jag är också stolt, "jag slog den jäveln på käften" skriker jag högt när jag springer därifrån. "jag har aldrig slagit någon på käften förut!" skriker jag och alla kollar på mig jättekonstigt, polisen dyker aldrig upp, jag tänker inte ens på den saken. blodet försvinner helt spårlöst från mina händer.

det här är sjuka nätter. jag fattar inte varför jag drömmer sånt här. jag brukar aldrig komma ihåg drömmar i vanliga fall. och varför drömmer jag att det är så jävla skönt att slåss. jag kanske borde börja boxas.

googlat på senaste:

the strokes room on fire
service
colorscheme
cederteg
regina spektor
fiona apple

mina fem bästa bruce springsteen låtar just nu:

candy's room
racing in the street
thunder road
growin' up
atlantic city

street opera

man kan säga att jag skriver det här inlägget med en kniv mot mitt adamsäpple. med en ak47:a mot tinningen och med ett baseballträ mot smalbenet. jag ska berätta om en tjej. vi kan kalla henne ett vanligt svenskt namn. vi kan kalla henne för "sara". ja, det passar bra. ok, "sara" är en tjej med attityd. hon har tyg i ansiktet och hon dansar med klistermärken över hela kroppen på alla dom häftiga klubbarna som om det inte fanns någon morgondag. "shit morgondagen kan dra" skulle hon kunna säga. eller något liknande. på neu kastade "sara" en gång två ton crack på en dörrvakt, men hon blev inte utslängd eftersom hon "känner folk". "sara" gillar inte lakrits men hon gillar glass, söt glass, och hon tycker att stockholmare kan dra, med sina förstörda smaklökar som inte ens klarar av ben&jerry glass. "sara" gillar techno och dj's och hundar, gosiga hundar man kan klappa. "sara" steker sin köttbit i olivolja, "för det är nyttigare än smör". "sara" förstår inte vad folk har emot "färgen silver". "sara" kan rabbla alla detroittechnohjältar i sömnen snabbare än rambo drar kniv och "sara" kan döda dig med sina ord, ord som hon läst i senaste i.d. när "sara" har tråkigt går hon till galleri kleerup och "tar en vin och en cig". "sara" har svart bälte i karate.

men när "sara" är ensam. när hon är helt själv och ingen ser, inte ens grannarna, då tar hon fram den, svensson, svensson-dvd'n. och en påse cheese doodles och hon häller upp ett glas vichy noveau med en frånskild mors precision. hon har sminkat sig för tv'n. när hon sitter där ensam lyssnar hon på salem al fakirs senaste skiva och gråter och tänker "han låter ju nästan lite som stevie wonder". "sara" sjunger med i varje låt och älskar dom naturliga och förnuftiga texterna. "sara" äter fiskbullar i currysås, bullens pilsnerkorv och tittar på en turnédagbok med orup på hans officiella hemsida. "saras" sovrum är hennes favoritrum i hennes lägenhet. hon har inrett det spartanskt. på väggarna hänger få utvalda affischer. en fucking åmål-affisch täcker dörren. på "saras" nattduksbord står ett signerat kort av carl einar häckner med texten "till sara, fortsätt kämpa för att bli en trollkarl, jag tror på dig!"

lipstick smack baby fingernails done jacket on stay in bed forever

jag sover alltid så bra. hela nätterna. men inte nu, nej nu sover jag som ett jävla skämt. vaknar hela tiden och drömmer skitkonstigt. inatt drömde jag att jag var i något sorts nedlagt hus/fabrik/whatever och det var en asjobbig tonårskille där, han kanske var runt 14 och han var verkligen helt jävla dum i huvudet så jag tog honom och hängde ut honom utanför ett fönster typ längst upp i byggnaden och skrek typ "jag släpper, jag släpper, då kommer du dö din dumma jävel!! vill du det?" lillkillen började böla och kissade typ på sig och det skar till i hjärtat och så drog jag in honom i tryggheten igen och kramade honom och sa förlåt tusen gånger, han kollade på mig som en liten hund. och när jag vaknade kände jag mig som djävulen.

kiss kiss is getting old

jag har klippt mig hos alibaba på tjärhovsgatan. alibaba fixade till mig riktigt bra. han är noggrann och tar knappt betalt. hos alibaba blir man klippt snabbt och bra och inget tjafs. jag gillar det. jag ser dock inte ut som clark gable som jag tänkte att jag skulle. jag ser snarare ut som brandon i berverly hills, men det beror nog mer på mitt utseende än mitt hår och det är ju svårt för en frisör att ändra sånt, det skulle nog inte ens alibaba kunna fixa. jag köpte även hårvax till min nya frisyr, vaxet luktar gott av frukt och vanilj och socker och verkar direkt skadligt för håret. tur att getingarna sover annars skulle dom bygga bo i mitt jävla hår. *rädd för getingar* nu ska jag "göra läxor" och kanske gå ut och springa. eller nej jag orkar inte. ikväll är det 'när lammen tystnar' på tv. en av världens mest spännande filmer. älskar den. jag ska titta på den och äta brieost och dricka läsk. *tjock*



googlat på senaste:

css style
punk
frisör på östgötagatan
frisör
fisör
moc

skivtips:

les savy fav - let's stay friends
electrelane - no shouts, no calls
emily haines & the soft skeleton - knives won't have your back
mobb deep - the infamous

crowd surf off a cliff

jag har varit i stan. vid st:eriksplan. jag har tittat på fotboll med jon, daniel och hans. det var liverpool mot ett lag som heter porto. jag har ingen aning vad som hände, men det blev tydligen 1-1. som vanligt knappt några mål alls som sig bör när det vankas fotboll. jag är helt borta, jag förstår ingenting av fotboll. det blir aldrig mål och alla ramlar hela tiden. sluta ramla för fan, tänker jag. och jag blir precis som dom andra lite "uppeldad" när jag kollar och tänker "vafan, det där var ju inte gult kort!" och kanske utrister jag "asså, den där domaren?? är han mutad?". sen hör jag mig själv genom fotollsångorna och öllukten och skäms, som en liten hund.

someday there will be another love until the end

imorse vaknade jag och det kändes som att jag glömt hjärnan under täcket när jag kom till skolan. nu känns det som att hjärnan är tillbaka i huvudet. med huvudet "på skaft" kom jag att tänka på lite minnen. mitt första minne är från verandan i uppsala. jag kanske är fem år. jag dricker saft, äter korv och glass (samtidigt!) och har keps på mig, kepsen är blå. min mamma vattnar mig med vattenkannan. världen är på min sida. min gammelmormor bjuder mig på såna där gröna kulor, finska kulor kanske dom heter, väldigt väldigt söta är dom och jag är glad som en hund som får hundgodis.

mitt andra minne är när jag också är runt fem år gammal. jag är med min mamma och pappa i hälsingland och vi tältar. vi tältar vid en sjö. det luktar mossa och myggen vill ha mitt blod. det finns en stor gunga som står i vattnet vid en liten minisandstrand, jag gungar som en vilde. jag gungar tills jag blir snurrig och sen äter jag lite grillkorv med ketchup. när det är mörkt vågar jag inte gå och kissa själv för jag är rädd för mörkret.

mitt tredje minne är från när jag är ungefär fjorton år, jag ska gå hemifrån en kompis som bor i stuvsta, jag har varit hemma hos honom och ätit toast, druckit o'boy och kollat på skatefilm. när jag går därifrån måste jag gå igenom en skog, en lång parkväg, helt utan lampor, det är vinter och kolsvart och i skogen hör jag konstiga ljud. jag tänker att det är mördare och knarkare och alkoholister som vill mig illa. jag tänker att dom vill sticka mig med sina kanyler och göra mig hög så att jag också blir en knarkare som dom. jag kissar nästan på mig av skräck, på väg genom den svarta förortsskogen.

googlat på senaste:
landskapskarta

crunklåt på senaste:
beach boi - get around homie.mp3

härrå.

i don't mean to close the door but for the record my heart is sore

jag tänker klippa mig omgående. min plan är att min nya frisyr ska vara lite mer välfriserad och fin och klassisk än den är i vanliga fall. jag är trött på popfrillan. den ska dö. jag tänker att jag i min nya frisyr kommer att se ut lite som clark gable. jag kommer börja röka cigaretter med en sånt där cigarettmunstycke, cigarrer också, jag kommer att använda brylcreme i håret. ha på mig handskar hela hösten, ha damasker, äta pastiller ur fin ask och ha en sån där klocka som man har i fickan som sitter fast på en kedja, ett "ur"?

ja, ett ur ska jag skaffa mig. jag tänker även bara titta på svart/vita saker på tv. uteslutande svart/vitt. inget mer "californication" eller något jävla "white rapper show" eller någon hemsida med färgglada illustrationer eller foton. fuck that shit. nu är det över. jag ska bli old school. jag ska sluta använda datorn helt och hållet, den är ju alldeles för ny. bara leva som man gjorde förr i tiden. bara leva så. jag ska slänga min eltandborste, den är så jävla 2007, ut med den genom fönstret, kanske elda upp den först och sen slänga ut den genom fönstret. jag ska ta alla mina nya kläder och slänga dom med, eller så ger jag dom till myrorna. från och med nu är det bara äppelknyckarbyxor och kråsskjorta. ingen mer ny spännande musik, inga mer nedladdade filmer och aldrig mer gå på någon jävla klubb, där har dom dj's och konstiga ljusmaskiner och elektronisk musik som är alldeles för ny.

jag ska börja lyssna på ragtime, gammal jazz och 20-tals blues, eller nej, jag ska inte lyssna, jag ska SPISA skiten. ingen mer nymodighet, ingen mer postrock från chicago, inge mer mf doom, interpol, xiu xiu eller jamc. nu blir det nya tider, jag ska börja använda vatten som man gjorde förr i tiden, duscha en gång i veckan högst, göra egen deodorant av vanilj, löv, mynta och vatten. ingen mer falafel, sushi eller sojakorv. inget mer slösande med elektriciteten.

med ett tänt ljus vid bordet framför den öppna brasan kommer jag att sitta i en fåtölj. jag kommer att ha det ena benet över det andra och läsa en bok, en gammal bok. på mig kommer jag att ha skjorta, fluga, väst, kostymbyxor och fina svarta skor.
i min mungipa kommer en cigarr att finnas, den kommer att glöda och jag kommer att flytta den till den andra sidan av munnen helt utan att använda händerna. utanför huset kommer det att vara ett stort majsfält och man kommer att höra syrsor genom dom öppna fönstren. jag kommer att skriva saker i en bok som jag har i min bokhylla och jag kommer att ha en hund. hunden kommer att heta något gammalt och klassiskt. kanske "t-bone". jag kommer inte att skriva mina ord i en blogg längre. jag kommer inte att öppna itunes och lyssna på a-trak. jag kommer inte att skicka en "friend request" till en kompis på facebook. jag kommer att rida min häst till min kompis hus istället. är han inte hemma skriver jag ett brev, brevet skriver jag med bläck och fjäder och min frisyr, min frisyr kommer att vara så jävla snygg att människor på riktigt avlider när dom ser den, avlider vid anblicken av frisyren.



googlat på senaste:

electrelane
50's haircut
"rockabilly frisyr"
our legacy
permanent vacation
pricerunner

skitbra låt:

emily haines & the soft skeleton - our hell

i wish i could buy me a spaceship and fly pass the sky

det finns ett program som heter "vad blir det för mat?". per morberg är programledare och kock. det är han som vet vad det blir för mat. det är han som lagar maten och här är ett recept från programmet:

gryta gjord på hare

(obs tvätta inte händerna innan)

1 hare som per själv har jagat/mördat
1 msk messmör
lite vitt vin
1 kilo potatis
1 gul lök
5 msk spott
1 öl
jättemycket timjan
lite smuts från händerna

rör runt i grytan ofta och tillsätt spott när du känner för det.
tillsätt sedan satanism. rör runt ytterligare.
koka i 10 minuter till haren börjar se rosa ut.
servera med psykotiskt sjuk blick.

bad brain talking about fresh rain

"jag drömde att en mås sket på mitt huvud" står det i ett meddelande i min utkastmapp på mobilen. vilken ordföljd, vilken mening. jag måste ha skrivit det här på morgonen så fort jag vaknat som någon sorts anteckning till mig själv. jag kommer iallafall ihåg drömmen och det var nog kanske lite det som var meningen.

drömmen. jag går på götgatsbacken, jag går där med några kompisar men jag minns inte vilka, jag går ner mot maxigrillen och precis innan grillen så tittar jag upp i träden som står där, när jag tittar ner igen känner jag hur en stor blöt klump träffar mitt huvud, det är måsskit. jättemycket måsskit. jag blir skitsur och skäms asmycket och försöker av någon jävla anledning att dölja måsskiten så att ingen ska se den. jag försöker att dölja den med händerna. när någon kompis ser det och påpekar det skäms jag ännu mer och säger typ "näe det är inte alls måsskit", typ blånekar. allt slutar med att det står jättemånga människor runt mig och skrattar och ba "du har måsskit på huvudet!!! du har måsskit på huvudet!!!". sen vaknar jag. jag sätter mig upp i sängen och i handen har jag en svensk enkrona. fattar inte vad drömmen försökte säga.

googlat på senaste:
knulp boots
put feet first
this is england
allen ginsburg
alex schulman

chocker på senaste:
min lillasyrra har precis gift sig med sin pojkvän, i las vegas

upptäckter på senaste:
marie laveau, fyra år efter alla andra

gjort på senaste:
lagt lite ingredienser på en pizza, tänkt lite, ebayat skor

idag har jag ätit:
jättemycket hemlagad pizza

druckit: bara, endast, inget annat, än läsk.

och lyssnat på:
new order - crystal
placebo - running up that hill (kate bush cover)
amg - jiggable pie
modest mouse - the fruit that ate itself
cocorosie - werewolf
owls - everyone is my friend
pharcyde - passin' me by
glc & a-trak - stay fly (from the chi)

you said you was high class

vissa dagar vill man bara gå och gräva ett skitstort svart hål i marken och sen kasta sig ner där i det där jävla hålet och sen be någon kasta jord över hela skiten. vissa dagar vill man prova att äta cigaretter för att se vad som händer, se om det är gott eller om det kanske är farligt, man bryr sig liksom inte. alls. idag var en sån dag. en riktig jävla skitdag som kan dra åt helvete. det började när jag vaknade och fortsatte fram till typ nu, när jag började skriva det här, för så fort jag får utlopp för att jag är arg/ledsen/uttråkad/rastlös/whatever så blir allt bra igen. idag var en sån dag när man vill äta ett kilo surströmming bara för att jävlas med sin omgivning, hälla lite surströmmingsspad i någons jackficka. kanske dricka lite läsk, spilla skiten med flit över hela tunnelbanevagnen, kolla argt på någon helt utan anledning, vara helt "crazy", typ glömma att källsortera, ta en plastpåse i mataffären utan att betala för den, oj, typ sova middag, klaga lite på det "kalla svenska sättet" osv. eller kanske bara supa ner sig totalt och toppa det hela med lite crack, som robert downey jr skulle gjort. en sån dag var det idag.

det var också en sån dag där jag satt på stockholms stadsbibliotek och studerade människors beteenden. vilka svin dom är, människor. dom petar sig i näsan hela tiden, leker med sina pennor som att dom vore sju år gamla och precis ska bli hämtade på fritids. näe, människors beteenden vill jag inte ha något att göra med om det ska vara på det här sättet. dom sitter på stadsbiblioteket och studerar, dom vill bli smarta, dom har gett sig fan på det, dom kommer säkert bli det också, men stämningen där inne, det är inte alls som när jag var liten och ett bibliotek var det bästa jag visste och jag kunde sitta och läsa alfons åberg utan att bli störd av en massa sura studentikosa typer, det var mysigt, men nu, näe nu!

man skulle kunna illustrera stämningen där inne med en bild på hitler, en stor bild där han har mustasch och är äcklig och säger hej hej. inte för att han har något med läsning eller bildning att göra, men han var ju uppenbarligen en jävligt osoft karaktär och osoft är just ordet som är synonymt med stadsbiblioteket också, fast det är ju snarare ett bibliotek än en karaktär så klart. jag vill ha det där mysiga biblioteket som i hagsätra centrum när jag var liten och i gävle när jag var ännu mindre, en skön och självklart tystnad med lite viskningar längs väggarna, ingen tryckt stämning där man väser åt varandra och stirrar lite argt, har öronproppar och sitter och pluggar frenetiskt. plugga hemma om det är så jävla jobbigt! tänker jag. så låt er inte luras av den där arkitekturen och av dom där "härliga studenterna", det är en hemsk tillställning som sker varje dag och ingen gör något åt det. om jag fick bestämma skulle jag införa mer soffor, studentstopp(!), mer barnavdelning, typ ett bollhav? skippa den obehagliga stämningen och slutligen be alla snorpetande gubbar och pennlekande sura studenter att gå sin väg och aldrig mer komma tillbaka.

p.s.

*lyssnar på burzum*
*känner att det passar dagens inlägg att poängtera det*
*ler*
*=)*

d.s

that's how it is

förlåt för mitt förra inlägg alla mina två läsare, det var inte bra alls, skriva om vad jag åt, vad tänkte jag? nej skämmas borde jag göra, sitta i skamvrån och tälja trägubbar. fy fan.

this can't be my book of rhymes

dagbok 2007-09-11

min pappa heter jan. jan runfors. han gav ut en bok när han var ung. han har pratat om den där boken ibland, men han tappade bort sitt enda ex i någon flytt någon gång på 70-talet tror jag, så jag har aldrig sett den, förstås. men idag, idag hittade han boken i ett glasskåp på ett antikvariat inne i stan! den stod bland andra HÄFTIGA RARITETER. han blev jätteglad och jag med. boken gavs ut i typ 200 exemplar på förlaget vargen någon gång när min pappa var typ tjugo år gammal. omslaget är så fint, lite gulnat vitt papper med en liten teckning och så står det JAN RUNFORS med röda bokstäver. boken är en diktsamling, men dikterna är som en blandning av ord och bilder. jag vet inte vad man kallar det, men det grymma är hur som helst att jag fullkomligt älskar skiten, bilderna är så jävla fina och texterna är helt grymma och man blir helt inspirerad. älskar när man tittar i en konstbok och man blir helt INNE I EN VÄRLD. jag är så jävla stolt över min pappa, det har jag alltid varit, men det här gjorde mig ännu mer stolt. när jag blir stor ska jag också ha gett ut minst en sorts bok.

googlat idag: inget
musik idag: redman - tonight's da night, a tribe called quest - electric relaxation
gått idag: från telefonplan till gullmarsplan, höll på att dö
film idag: alpha dog. justin timberlake var rätt dålig skådis, men huvudrollskillen var bra, även om man ville hugga honom i huvudet med en yxa

idag har jag ätit och druckit:

1 ostfralla, thaikycklinggryta med ris, 1 banan, 1 kanelbulle,
kycklingsallad, 2 bröd, popcorn, gott & blandat-godis, 2 mackor
typ 1 liter vatten, 2 colaburkar, 1 varm mjölkchoklad, 1 kopp grönt thé

herrå.

loose lips sink ships

mats bor i gävle, i hemlingby. han cyklar på sin röda mountainbike. han cyklar i gryningen och det luktar bajs i hela stan.
mats dricker kaffe med mjölk utan socker och jobbar som tidningsutdelare. han hatar det självklart. hans flickvän petronella är jätteful och han hatar henne i hemlighet och önskar ofta att hon ska ramla och slå upp huvudet. när mats är på stan tittar han på andra tjejer. hela tiden tittar han på andra tjejer, det är det enda han gör. han tittar på dom länge, länge, länge, dreglar, torkar av dreglet på sin meatloaftischa och putsar sina glasögon med en servett från burger king, servetten blir gråbrun av mats glasögonsmuts. mats vill aldrig dö. han beställer dyra drinkar till tjejer han inte känner och klär av dom med blicken, han "pokar" dom på facebook och konsumerar pornografi så mycket han kan när han är ensam hemma. när mats fyller år tänker han åka till stockholm och träffa sin kompis vladimir. dom brukar gå ut "kring stureplan".

vladimir bor i jakobsberg och putsar sina reeboks som att dom håller på att dö. hans jeans är blå, sitter högt upp och är av märket batistini. på framsidan av skärpet finns en stor döskalle i silverfärg och texten "rock forever!" finns bredvid. på hans t-shirt står det "tjejmilen 1996". vladimir gillar rock och en god köttfärssås med spaghetti och han jobbar som vaktmästare i en skola i jakobsberg. en gång knäade han en kille i fyran som klottrat med tuschpenna på skoltoalettsdörren. det var inte uppskattat. vladimir tycker om en stor stark och lite brottning på fredagar. hans hår är kort på sidorna och långt uppe på huvudet, han kallar det för en "actionfrisyr".

mats och vladimir träffades på tv-spelsmässan 1998. vladimir stod som fastfrusen framför sonic the hedgehog när mats råkade gå in i honom och spilla kaffe över hans svarta väst. "en uppvisning i total vårdslöshet!" sa vladimir strax efter kaffet ljumnat på hans blekvita bröst. mats bad om ursäkt, bjöd på en semla och efter det är dom oskiljaktiga. 2001 var dom på en bilsemester tillsammans i danmark, mats råkade vid ett tillfälle röra vladimirs penis av misstag och stämningen var lite låg i några dagar, men nu några år efter känns det som att dom två varit vänner hela livet.

när mats och vladimir möts på stureplan en lördagkväll klockan 23.45 är mats peppad bortom all sans. "ikväll kan vad som helst hända vlad! jag kommer att få ligga ikväll, du med! vi ska fixa det här!" säger mats och vladimir tittar på honom som att han är helt sjuk i sitt huvud. "men du får inte zspilla driiink meear baaura mauts! ztjejerna blieer inte kåta!" skriker vladimir mot mats med en riktigt obehaglig andedräkt.

dom ger sig iväg mot spy bar och kommer på något oförklarligt sätt in. efter att vladimir hängt in sin väst råkar han gå in i en blond tjej med mycket stora bröst, han råkar skalla henne så att hon börjar blöda i pannan. han ber om ursäkt och får en käftsmäll av tjejens killkompis. vakterna ser ingenting och dom två fortsätter upp i lokalen. klockan 03.00 är dom båda extremt fulla när dom helt plötsligt ser wille craaford i ett hörn, dom går fram till honom och det låter ungefär så här.

mats: "du var ju med i just d!!!"
wille craaford: "va öh nej det var jag inte"
vladimir: "joho! zdet e zdu ju, zdet zser jak! hora ljug inte!"
wille craaford: "jag är inte han, jag håller inte på med hiphop"
mats: "vart tog den söta lilla flickan vägen, ingen som vet, ingen som vet!!!!! (sjunger/skriker högt)"
wille craaford: "men håll käften, jag spelar på valvakor nuförtiden, hip hop är för fattiga som bryr sig om varandra, usch!"
vladimir: "shit wille zcraford, jaska fan spöarej, zvin!"

här blir dom avbrutna av wille crafoords flickvän som säger "nej men vad har vi här då? polacker?"

mats och vladimir skriker åt varadra och försöker då och då brotta ner varandra, dock försiktigt så att dom inte blir utslängda. "ikväll jävlar" säger vladimir och hans ögon lyser av tio års oavsiktlig avhållsamhet. i det dimmiga svarta och gröna neonljuset ser dom två tjejer. tjejerna är inte vackra men dom kollar åt mats och vladimirs håll. mats dansar in i en vägg och skrapar upp hakan. klockan 04.45 har dom kissat en gång i var och druckit en till öl, kvällen ser inte ut att sluta i någon annans säng, men vladimir ger sig aldrig och skriker till mats "kom igen, vi går fram till dom där tjejerna då", mats svarar "alltså, titta på oss, det ser ut som att någon kastat känguruavföring på oss och sen gett oss klamydia i näsan", vladimir förstår just då i det ögonblicket att det faktiskt stämmer, det finns ingen anledning att ens försöka. efter en quarter pounder, en pommes frites och en stor cola, kaskadkräks mats över vladimirs jeans, klockan är 06.30.

can i get a fuck you

den här bilden får sammanfatta sommaren. vi sitter på tunnelbanan, det är fredag, stämningen är osoft och underbar på samma gång. vi är på väg till spyan och jag försöker lära elias hur man gör en sån där handklappsgrej man gjorde i skolan när man var liten, elias förstår ingenting men försöker ändå och blir lite arg när han inte kan och säger "jaskafanspöarejsenkris! duskafåsjävlamycketstrykasså". jag ser dampig och dum ut, redo att slå ut alla tänderna ur elias mun.
kalle bara skrattar och fotar och tänker på rim, sojaprodukter och läskeblask.



googlat på senaste:

cdnow.com (?????????)
kctv
pizza express
sage francis 22/9

brommamamma

imorgon är det onsdag, eller "lillördag" som carl reinholdtzon belfrage skulle sagt. hur som helst har jag sovmorgon till 10.30. jag firar med friterade, mycket salta och nästan direkt obehagliga potatisskivor ur oattraktiv påse och brun dryck, extremt söt och med någon form av underlig smak, nästan äcklig. det bubblar jättemycket i min mun och jag tänker titta på en tv-serie där man väcker anstöt genom ond bråd död i det soliga florida.

topp 2 upptäckter den här veckan

1. att jag enligt en facebookapplikation som jämför ens foto med en kändis är lik: (och håll i er nu) JAY-Z!
2. att "cockblocka" folk på facebook

no depression

luften är kall och varm, jag har en klump i halsen, jag lånar 500 kr av min pappa. jag lyssnar på special k, det känns lite som när jag var 18 år och gick runt och letade efter något. när det inte hände ett jävla skit. men nu, bollar i luften som sprängs. euforisk och mer kreativ än tidigare går jag upp på morgonen och hem på kvällen, jag spelar trummor i ett litet rum i rågsved, det låter distat i öronen, jag är glad. jag sitter i en soffa och pratar med jon. jag cyklar i skogen, stötdämparna trycker sig ner i varje sten, cykeln går nästan sönder, växlarna fungerar inte och jag håller på att slungas in i skogen minst tre gånger. i huddinge börjar det regna och jag ser en man som ser exakt ut som elvis presley, han går som en cowboy och i handen har han en påse från ica, elvis presely har handlat blodpudding och lingonsylt. jag cyklar hem, jag aktar mig för att köra in i bilar. det blåser vid telefonplan hela tiden och konstfackeleverna äter sushi och det gör jag med. jag åker buss och jag somnar hela tiden. jag tänker på att flytta och på att få slippa andas in bokdamm i sömnen från världens bästa böker hela nätterna. jag pratar med elias på msn, vi pratar som att vi är två karaktärer i en bok som sen blir en film och regisseras av kevin smith. jag surfar sängar på ikeas hemsida och på facebook vill folk att jag ska vara med och leka "ninjor vs vampyrer". min syster åker till usa och jag dricker rätt mycket läsk och min mamma har gett mig ginsengtabletter och det enda jag kan tänka på är den där speciella lukten i gamla trapphus, som farmor och farfars trapp luktade, det luktade trygghet och vaniljkakor, det sitter fast i mitt huvud för alltid.

you down with o.p.p yeah you know me

går och lägger mig typ sju. vaknar runt klockan ett av att mina grannar typ BYGGER ETT RYMDSKEPP våningen ovanför. det bankas något fruktansvärt och det hojtas, det hojtas friskt, det skriks och flåsas. och jag kan se det framför mig. mina grannar, jag vet inte vad dom heter eller hur dom ser ut, vi kan kalla dom för tommy och annika, efter pippi långstrumps hangarounds. mina grannar tommy och annika har alltså beslutat att bygga ett jävla rymdskepp. tommy har hittat en jättebra manual på flashback och annika är helt bananas över att dom "äntligen kommer att få se rymda!"

tommy är så stolt över sin manual och han har köpt plankor i liljeholmen, plankor för tvåhundrafemtiospänn och lite spik och tejp, tejp måste man ha och han har självklart köpt trälim också, trälimmet som ska få rymdskeppet att hålla ihop. det måste hålla ihop. så, stämningen är på topp, det kan bli bra det här, tänker dom båda medan annika kokar kaffe (färdkost) och tommy spikar ihop några plankor. tommy målar skeppet neongrönt, "så att det syns!".

varken tommy eller annika har gått högstadiet. annika skriker och är jättepeppad, hon skriker där uppe i lägenheten och tommy gråter nästan av lycka när han ser att skeppet är klart. det är. så. fint. neongrönt står det där och lyser upp hela rummet, tommy har satt på soundtracket till filmen 2001 för att förstärka stämningen. ratten i skeppet är gjord av toarullar och eltejp. skeppet har också 21 växlar som tommy har tagit från sin son ulfs mountainbike. paret bär ut skeppet på balkongen där färden ska starta. dom sätter sig i skeppet och tommy trycker på knappen on. inga lampor börjar lysa, men tommy är inte orolig, han har följt manualen exakt, inget kan gå fel. skeppet verkar dock segstartat så tommy skriker åt sin son ulf att komma och "putta på lite!"
ulf puttar rymdskeppet ut över balkongräcket och tommy och annika blir till köttfärssås och spaghetti där nere på den svarta asfalten. ulf skriker lite och går sedan och spelar tv-spelet bioshock.

jag gästbloggade i elias blogg, jag lekte bukowski, så jävla 1955

henry chinaski, himlen, 2007

dagen börjar som den alltid brukar börja. jag vaknar klockan sex, jag vaknar av att jag skitit på mig, sängen är svart, men jag orkar inte gå upp, jag sover till tolv. jag går upp med känslan av att någon försökt att såga i min kropp medan jag sov. jag sätter mig vid mitt äckliga matbord och dricker ett glas whiskey och äter en tomat. på matbordet ligger det tre saker. knark, en säck potatis och en pistol. det är omöjligt att ta sitt liv häruppe. jag går in i badrummet och skiter. det fullkomligt sprutar.

efter att jag glömmer att borsta tänderna och råkar pissa på mina egna fötter upprepade gånger, tittar jag mig själv i spegeln, jag gillar det jag ser, men det luktar urin i hela badrummet och gult piss rinner ner för mina tjocka ben. jag mår bra idag och jag tömmer fem öl framför köksfönstret. det är vitt överallt utanför, jag fattar inte vad dom håller på med där ute. gubbar och kärringar i något sorts tillstånd som verkar jävligt obehagligt, jag förstår inte hur dom orkar prata med varandra hela dagarna, käftarna är öppna men dom säger ingenting. jag rakar mig, min hud är inte som en hud ska vara. när jag kommer ut från badrummet har jag vita pappertussar i hela ansiktet som blöder.

jag somnar och drömmer att jag lassar in vedträn i en stor svart ugn i helvetet. det är underbart och jag svettas öl och rödvin. bredvid mig står en man som kallas jaques. han verkar vara en jävla skitstövel. han ler som en fransk bög och jag blir förbannad och vägrar lassa in mer vedträn i den jävla ugnen.

också vaknar jag av att en hora skriker i soluppgången. inte ens här kan man få känna av tystnaden. jag tömmer en whiskeyflaska och tänder en cigg. jag tänker på ett par bröst jag såg en gång på en karnival och spottar några tobaksflagor på golvet. det smakar blod, cigg och gammal köttbit i min mun. helvete. himlen kan suga min stora kuk.

elias gästbloggar

Om när jag blev våldtagen av Jonas Hassen Khemiri

– Jag har inte sex jag ligger, de första orden jag hörde Christoffer säga en av alla de där sena kvällarna på Riche när snön yr ute på Birger Jarlsgatan och kvinnor i stora dyra svarta kappor, sydda av ett gäng minderåriga SARS-kineser i en fabrik massor av flygtimmar härifrån, går förbi de stora fönstren och när Christoffer tar min hand i sin känner jag värmen stiga i mitt bröst och det brister för mig och jag kan inte hindra det och snart sitter hela Riche och tittar på mig när tårarna trillar, nej inte trillar, de rullar i stora kaskader ner för mina slätrakade kinder och jag om vartannat snörvlar och rosslar efter luft.

Men nu var det inte om avskedet detta skulle handla. Det var om försoningen. Minns du? Vi stod i sensommarblåsten som förvandlade klockan fem utanför Spy bar till New York och vi stod kanske på någon tvärgata till Fifth Avenue och allt var så mycket lättare där, löven föll så mycket vackrare och hösten var en rödgultbrinnande åkning i klass med den i inledningen till "En Djävulsk Fälla". Minns du? Vi firade sommarens slut, sommaren 2007 när vi satt i trappor och stod på dansgolv och gick på fester och vi blev aldrig nöjda för vi skulle alltid ha något mer och om fredagarna målades nätterna i fantastiska färger och så kom den sista dagen på hela sommaren och trots att kylan redan svepte in oss i ett kallt täcke så var det ändå fortfarande augusti.

Sedan kom hösten och vi blev gamla och slutade lyssna på Dashboard och började ta ansvar och tvingade oss själva att sluta OSA och det gick ganska bra, vi trivdes med livet och livet höll inga jätteöverraskningar åt oss men sedan kom december.
Och tårarna.
Och den där kvällen på Riche.

Men det var också då mitt liv skulle förändras för alltid ty in genom de svennesäkrade dörrarna steg Jonas Hassen Khemiri och jag tvekade inte en sekund, inga tvivel eller inre monologer om "ska jag verkligen?" eller "varför skulle han vilja ha mig?". Jag stegar fram till gestalten i dörröppningen, jag kan inte slita blicken från de perfekt utmejslade dragen som vore de en skänk från ovan och jag kan inte sluta tänka på vad jag vill göra med honom och han slår upp blicken (de bruna ögonen som rymmer så mycket vemod och sorg!) och tittar mig rakt i ögonen och jag vet inte vad som händer för allt blir svart och när jag vaknar har jag ont över hela kroppen och jag blöder från kroppsöppningar och jag tittar mig omkring och inser att jag är befinner mig i min egen lägenhet och när jag kvicknat till tänker jag för mig själv:
"Jag har just blivit daterape:ad av Jonas Hassen Khemiri!"
Det är den lyckligaste dagen i mitt liv.

– Men allvarligt, det är ju inte bättre att ligga än att ha sex. Båda orden är exakt lika fula, säger jag.
– Men vad gör man då? Man knullar ju inte. Knullar gör bara hundar och horor, väl? frågar Christoffer.
– Sant, man knullar faktiskt inte. Det låter inte bra, säger jag och tänker för mig själv hur jag skulle må av att säga "Christoffer, jag knullade med en sån snygg jävla brud igår" och jag vet att jag skulle må skit, jag skulle må som en svennekille, inte som bor i nån förort utan typ i Motala och som vet att han hatar sig själv och sitt miserabla liv men inte vågar erkänna det, inte vågar gå dit i tanken när han går upp till sågen varje morgon och kommer hem klockan sex varje kväll och tror att han är fotbollsintresserad men det beror enbart på att han inte har nåt annat att göra och egentligen vill han bara köpa ett sexpack rakblad från Konsum och dra längst med handleden (kom ihåg det kids! längst med, inte rakt över, för bästa effekt).
– Men hookar då? försöker Christoffer.
– Nja... alltså det funkar ju men då vet man inte direkt vad som hänt, för hooka kan ju lika gärna betyda att man bara hånglat, skedat eller whatever.
– Mm, också sant, Christoffer ser något uppgiven ut och vi låter orden klingar ut i en stunds tystnad.
– Men alltså, jag tror nästan... visst, det är ju fult, ligga, men vad säger du om tillägget "på hålet"? Inte för att det är nytt eller så, men visst fan kan man säga så? försöker jag.
– "Fick du ligga på hålet igår", säger Christoffer högt för sig själv och smakar på meningen, han gurglar runt den som en bättre årgång Brunello di Moltalcino, han ser ut att gilla det.
– Jag gillar det i sin totala uppriktighet, den svala ironiska förnimningen blandat med grabbighetens jargong, säger jag.
– Jag gillar det också. Jag tycker det är riktigt vackert! säger Christoffer uppskattande.
– Bra, säger jag och fortsätter:
– Men fick du?
– Fick jag vad? frågar Christoffer.
– Ligga på hålet såklart! utbrister jag.
– Ja, Elias, självklart fick jag ligga på hålet.
Vi står båda två tysta ett tag och begrundar detta faktum.
Vi behöver inte säga någonting mer.

att googla något

mina senaste sökningar på google säger allt om mitt liv:

bearnaise
henry chinaski

bunnywabbit

hösten kommer och jag blir vuxen. jag går i en skola, jag pluggar, jag har helt plötsligt framtidsplaner, jag tar csn-lån, jag är i skolan från nio på morgonen till tio på kvällen. jag ska flytta, till midsommarkransen, jag äter knäckebröd till frukost. det är lite kallt och det blåser ute. ibland lyser solen lite. jag kommer på att jag gillar teater, jag går på teater. efteråt pratar jag med människor som spelar teater. dom pratar nästan mer än mig. jag tänker "oj oj". jag sätter på mig jacka när det är kallt ute, jacka och mössa, och jag tänker "annars blir jag ju förkyld!" men kaffet där går gränsen, kaffet får vänta, kaffet dricker jag i himlen. jag ser filmen "the fountain" och får en tår i ögat, precis som en vuxen man i kontakt med sina känslor. jag äter en tonfisksallad till lunch och "det får vara nog med onyttigheter!" tänker jag. jag vet att jag ljuger för mig själv och till middag äter jag en hamburgare och dricker lite läsk för att inte känna mig för GI. jag kommer att tänka på att "skratta, det mår man bra av!" och lyssnar på gamla hassansketcher och läser henrik schyfferts blogg, efteråt känner jag mig lite som att jag är utvecklingsstörd. jag ser mig i spegeln och tänker att jag ser ut som att jag precis kommit ut från ett fängelse, upprullad mössa som i gökboet, jeans och vit t-shirt. jag döper omgående stilen till "punkare 25+" och hoppas att modebranschen anammar detta uttryck snarast. jag loggar in och ut på facebook som besatt, jag funderar på att "poka" någon, men tänker att "hur skulle det se ut?" hålla på och peta på folk man inte känner, peta på dom, det är ju obehagligt, på riktigt.

queen bitch

framtidsblogg, år 2034

vid ett övergångsställe ungefär där rålambshovsparken brukade ligga blir ett litet spädbarn jätteargt på sin mamma. barnets superkrafter krossar nästan mamman. klockan är ungefär 12.45 och solen är röd. istället för läsk, kaffe, vatten, mjölk eller juice dricker jag blod, blod från robotar. jag cyklar på min eldrivna mountainbike, den har stötdämpare både fram och bak och fyrahundra växlar. jag cyklar genom stan och jag ser inga jag känner, inga jag känner igen, alla ansikten ser tomma ut. jag ser jan guilliou på en parkbänk, han är jättegammal, ser döende ut och han täljer ett pennalistkollo i trä med hjälp av en butterflykniv. jag skriker "din jävla jägare!" när jag cyklar förbi och utan att blinka kastar han en jaktkniv efter mig. den träffar inte, men den snuddar min vintagekostymbyxa.

jag cyklar vidare och på södermalm är inget som det brukade vara. istället för wayfarers har folk stora silverglasögon med inbyggd fläkt och debaser medis har gått i konkurs efter att man försökt ha en "rapafton" med lilleman som ensamt draplåster. på nytorget sitter alla heroinister, deras ögon berättar historier om knark, våld, fula kläder, rave och dålig hygien. jag cyklar vidare och hamnar vid gamla "folkets kebab", som nu heter "robots kebab" eftersom robotarna bestämmer och ordet "folk" och "människa" är förbjudet. jag köper ingen falafel den här gången. den är ändå gjord av nickel. när jag cyklar vidare ser jag affischer för filip och fredriks nya tv-program "knullfest", programmet går ut på att man knullar hej vilt framför kamera. folk är helt chockade över detta. jag bryr mig inte så mycket och cyklar vidare, mot min trädkoja i slussen där jag ska tillaga en tallrik kvistar med löv.

your bone's got a little machine

jag pratar med en barndomsvän på facebook och kommer att tänka på saker jag glömt. det är så mycket jag glömt men så sjukt mycket jag kommer att tänka på bara jag tar locket av minnesburken. jag är bara 25 år för i helvete. men på senaste kommer jag knappt ihåg var jag la käppen alldeles nyss, nej jag menar inte käppen, jag menar tygpåsen. iallafall, minnena bara sköljer över mig, lite som vatten sköljer över en surfare, fast jag blir inte blöt. iallafall, jag kommer att tänka på jättemycket saker, men främst fastnar jag vid pantburksjugge, han pantade alltid alla burkar i högstadiet, han gick i min parallellklass, umgicks med dom två städarna "bröderna larsson", jugge var snäll, jag brukade prata med honom ibland, men oftast hade vi inte så mycket att säga varandra, folk retade honom och skrek saker i stil med "stick och panta burkar då!" och så. jag brukade inte skrika efter jugge. jag hade bättre saker för mig, jag tjuvrökte och åkte skateboard och gjorde taffliga försök att spela jimi hendrix-solon på min gitarr. jag undrar vad jugge gör nu. sist jag såg honom stod han och sålde varmkorv på plattan. det såg kallt och stressigt ut.

nu tänkte jag göra en lista över lite saker. jag kallar listan "saker som jag skulle vara om jag var en sån sak".

1. vilken maträtt skulle jag vara om jag var en maträtt?
jag skulle verkligen vara en pizza med ruccola på, jag har ingen förklaring till det här, men det känns rätt. jag skulle heta "ruccolata insalata pizzamore ciao ciao vegetariana fruttata mussolini con olio"

2. vilken filmgenre skulle jag vara om jag var en filmgenre?
jag skulle tillhöra den nya kategorin jätterolig film, inte komedi, utan jätterolig film. owen wilson och hans kuknäsa skulle spela ALLA roller i min filmgenre.

3. vilken ost skulle jag vara om jag var en ost?
jag skulle vara brie. den är fet och fransk och jag är smal och svensk, det vore så fint att få vara helt tvärtom.

4. vilken musikgenre skulle jag vara om jag var en musikgenre?
jag skulle vara en helt ny musikstil som heter jazzhelvete. det är jazz men mycket hårdare än den jazzen man tidigare hört och lite mer satanisk än traditionell jazz, därav ett ord som helvete i genrenamnet.

5. vilket köksredskap skulle jag vara om jag var ett köksredskap?
jag skulle vara en kniv för att jag gillar att höras och få mycket uppmärksamhet och jag tänker mig att kniven är lite av "ledaren i köket". ranken bland köksrepskapen är svår, men tätt bakom kniven finner vi nog skärbrädan och den jäveln vill man ju inte vara direkt, blodig och brödsmulig och deprimerad

jag förstår självklart att man inte kan vara någon av dom här sakerna, om man inte är en alien som kan anpassa sig till materia och så, ungefär som jamie lee curtis, carl reinholdtzon belfrage, e.t och ebba von sydow.

wamp wamp what it do what it do

jag dansar i något sorts strobeljus, jag dansar lite fast jag är så trött att jag håller på att sjunka genom marken, rakt ner i jordhelvetet. jag pratar med människor, men jag hör inte vad dom säger, jag hör bara boom ksch boom ksch boom ksch boom ksch. min röst låter som att jag rökt rightcigg, är 45, heter carita och är utbränd. rökmaskinerna puffar ut rök som lungcancerpatienter som får sitt sista bloss av sjuksköterskan innan dom ska dö. människor med korta korta svarta shorts viskar i varandras öron och nästan alla har en nyckel runt halsen. dom hånglar kanske lite. nyckeln runt halsen kanske symboliserar "the key to my heart" eller så betyder det någonting på modespråket, något jag inte förstår. vakterna stämplar mig med röd färg på händerna och jag väntar tålmodigt på att deras huvud ska sprängas och att väggarna ska målas röda av idiotblod. någon har en keps med typ en gardin framför, jag blir lite rädd. jag går runt i alla rummen, springer fram och tillbaka och försöker att inte somna, jag slutar dricka öl och börjar dricka vatten, jag svettas, wille craaford står bredvid, han verkar berusad. jag känner mig uttråkad, vad som helst, händ.

och så händer det. ett stort hål i taket, jag kan knappt höra något längre, det sprakar, damm överallt, jag ser en hög av krossade wayfarers och our legacy-tröjor pryda bardisken, blod överallt. mina kompisar elias och kalle kommer plötsligt nedseglande från taket. dom har någon sorts armékläder på sig, ser ut som terrorister, helt galna, dom har svarta streck målade under ögonen, ilskan i deras ögon får flera shortskillar att kissa på sig omgående, vakterna för "viprummet" kräks av rädsla rakt över varandra och det börjar lukta gammal skämd mezebuffé i hela rummet, folk slänger sig på golvet, elias och kalle frustar och skriker "vaereförmode?! det är dödsmode!" och skottsalvorna viner i luften, diane pernet får en jaktkniv slängd mot sig men den träffar hennes otroligt höga hatt, ingen vet om hennes huvud är lika långt som marge simpsons hår, men man kan anta att det rör sig som ett huvud som är större än genomsnittshuvudet och att folk ser chockade ut är en underdrift, hon får jaktkniven i hatten/huvudet och ger ifrån sig ett läte som inte är mänskligt, det låter som en blandning av peter harryson när han andas och e.t när han sover, jag blir rädd för andra gången ikväll.

elias och kalle har nu hissat sig ner mot marken med hjälp av någon sorts repanordning. dom skriker "ligg ner" och springer mot dj-båset, väl framme ställer sig dom två unga männen/terroristerna vid dj-båset och börjar mixa ihop en nitadlåt med en uppspeedad onkel kånkel-låt, alla hipsters i rummet blir som galna av ilska och glömmer totalt bort att dom är under vapenhot, dom skriker "sätt på kavinsky!!!, gråter, sliter sitt hår och börjar kasta drinkar/solglasögon/halsband mot elias och kalle, men det är förgäves, kalle hoppar upp på bardisken och dropkickar flera hipsters i bakhuvudet så att blodet sprutar, elias dj'ar vidare medan han skjuter vilt omkring sig, några skott träffar new rave-kids i huvudet och deras silvertights blir till blod. alla i rummet dör i stort sett förutom jonas hassan khemiri som står i ett hörn och läser högt ur "ett öga rött" för någon med mediajobb. ett skott träffar sigge eklund rakt på kuken. han dör som tur inte, men blir tvungen att amputera. elias och kalle grips för "förargelseväckande beteende", dom får som straff att i 2 veckor städa toaletterna på laroy och får aldrig mer komma in på spyan igen, elias överklagar och hänvisar till en punkt som säger att om man känner en vakt så får man komma in ändå, domaren skrattar och sliter av sig ansiktet, där bakom finns carl m. sundevall. flera år senare ser jag en man på spy bar som i tighta jeans och bandtischa går runt och säger "jävla hipster" till folk, han är berusad och har en blick som kan döda men det är något med hans ansikte, det är som att han gjort något med det, han påminner om elias men ser ut som köttfärssås och spaghetti. några timmar senare tar samma man mig i handen.

han: "känner du inte igen mig? hipsterhora!"
jag: "va? jo lite, men.. du är väl inte?"
han: "jo", säger han, "jag är elias"
jag: "men, du ser ju helt vanställd ut!"
han: "jag var tvungen att förstöra mitt vackra ansikte"
jag: "men.. va? varför? du är ju helt sjuk!"
han: "jag klarade inte av tanken på att aldrig mer komma in på spyan"
jag: "så vaddå, du hyvlade ditt ansikte med en osthyvel?"
han: "vadå syns det?"
jag: "ja"