there is a wait so long you'll never wait so long here comes your man

när jag kom till stockholm var jag sex år. jag flyttade från gävle med mina föräldrar och min lillasyster och innan dess hade vi bott i uppsala där jag även är född (åh uppsala, världens tråkigaste stad men jag älskar dig ändå.) man kan alltså säga att jag levt lite som zigenarna fast utan dialekten, klänningarna och fällknivarna.
min stil när jag var liten, jag älskar den, jag är så stolt över mina föräldrar för att dom lät mig gå runt och se ut som jag gjorde, det är riktig kärlek. så här, valfri tröja, randig, röd, blå, kycklinggul, något robottryck, whatever, sen manchesterbyxorna, alltid dessa manchesterbyor, som om jag föddes som en liten baby gjord i manchestertyg (kanske är det därför jag gillar stone roses, ride och såna band så mycket nowadayz?) hah. anyway, ovanpå manchesterbyxorna som kunde varit i vilka färger som helst, typ VINRÖDA, hade jag ofta hängslen, helst randiga hängslen eller prickiga, så liten, så obrydd, så omedveten om vad fan jag hade på mig. ok, addera en frisyr som skulle gjort hela beatles avundssjukt, lägg till typ converse modell chuckieskopior eller såna här skor man klistrar igen, kardborrecepeskor, såna, och eventuellt slips och skjorta under mjukiströjan, så har du hela min stil.
det var fina tider. jag minns när jag kom till stockholm, när vi flyttade till rågsved, förorten. jag hade knappt hört könsord, aldrig sett en skateboard förutom på tv, visste inte att man skulle vara otrevlig mot andra för att förtjäna deras respekt, jag var fan 6 år, jag hade en tjejcykel, en crescent som jag var så stolt över, jag hade fått den av min mamma och pappa och jag älskade dom för att dom gett mig en sån fin cykel, men det var inte rätt i stockholm, här skulle man ha en killcykel, och helst en bmx. att jag hade tjejfrisyr hjälpte inte direkt heller, men jag kommer ihåg att jag inte var speciellt ledsen över dom här sakerna, ville inte klippa mig, men däremot ville jag ha en bmx, vilket jag senare fick, jag kommer ihåg att jag sov med cykeln bredvid sängen och låg och kollade på den hela natten, lite sjukt beteende, men lite rart också. jag minns lukten i cykelbutiker när jag var liten, det var det bästa jag visste, man visste att det skulle köpas cykel, det luktade gummi, skrapsår på knäna, sommardagar på en crossbana.
sen kom skateboarden och jag började ha på mig större byxor och tyckte helt plötsligt att mitt hår var lite för långt. jag kommer ihåg att kids på min gård var helt fucked up, någon snubbe hette gussi eller något sånt och var socialfall och ville alltid jävlas med mig, en gång försökte han slå sönder min skateboard mot ett grönt staket, min skateboard hade alltid gröna fläckar efter det, jag började gråta och min pappa skrek från tredje våningen så att hela gården sprang hem och gömde sig, då blev jag glad igen. vi skejtade alltid på parkeringen, jag var inte bra, men det var kul, andra sköna intressen vi hade var att leta efter saker i "contan" alltså containern, där kunde man ibland hitta tv-apparater som fungerade osv, och porrtidningar i skogen (vem fan gömmer en porrtidning i skogen? går dom dit och runkar sen eller? fattar inte?)
jag minns att jag flera gånger när vi skulle spela burken sa att jag var tvungen att gå hem bara för att det var min tur att leta efter folk, hah. kontentan har jag glömt men jag antar att det var något i stil med se ut som du vill och gör vad du vill fuck eeeee'ryone och vill du ha hängslen ha det, asså vaerehärförjävlaBUDSKAPSBLOGG, dör.



1. papoose - monopoly
2. läsk
3. att inte svettas längre